id int64 0 799 | prompt stringclasses 43
values | sentence_1_left_context stringlengths 0 758 | sentence_1_target stringlengths 21 346 | sentence_1_right_context stringlengths 13 786 | sentence_2_left_context stringlengths 0 758 | sentence_2_target stringlengths 21 346 | sentence_2_right_context stringlengths 23 656 | annotation int64 0 5 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
100 | Orsak: “klimatanpassning”, Verkan: “investeringsbehov” | (Artikel 2) Med projekt avses utförande av byggnads- eller anläggningsarbeten eller andra installationer eller arbeten samt andra ingrepp i den naturliga omgivningen och i landskapet (artikel 1.2). | Projekt som alltid medför en betydande miljöpåverkan | För vissa projekt som alltid kan antas medföra en betydande miljöpåverkan är det enligt direktivet obligatoriskt med tillstånd och att göra en miljökonsekvensbedömning. I bilaga I till direktivet anges vilka projekt det är fråga om. | Om så är nödvändigt ska dessa överenskommelser formellt godkännas av medlemsstaterna. Punkten 4 belyser vikten av att den behöriga myndigheten tar hänsyn till en säker drift av naturgassystemen vid utformningen av den förebyggande åtgärdsplanen samt krisplanen på nationell och regional nivå. | Planerna ska således ta hänsyn till tekniska förutsättningar som påverkar driften inklusive säkerhetsfrågor som kan innebära begränsningar i flöden m.m. | I punkten 5 fastställs att den förebyggande åtgärdsplanen och krisplanen, inklusive eventuella gemensamma planer, ska publiceras, anmälas till kommissionen och tillämpas senast den 3 december 2012. Kommissionen ska efter anmälan informera Gas Coordination Group. | 0 |
101 | Orsak: “klimatanpassning”, Verkan: “investeringsbehov” | Även livsmedelsförsörjningen kommer att påverkas allvarligt av klimatförändringen och livsmedelstryggheten hotas i ett flertal regioner. Behoven av anpassningsåtgärder kommer sannolikt att påverka de flesta verksamheter i samhällen om än i olika utsträckning och form. | Migrationen kan öka till följd av ett förändrat klimat. | Prognoserna är osäkra, men enligt FN: s migrationsorgan riskerar runt 200 miljoner människor tvingas migrera på grund av försvårade miljöförhållanden 2050. | Om så är nödvändigt ska dessa överenskommelser formellt godkännas av medlemsstaterna. Punkten 4 belyser vikten av att den behöriga myndigheten tar hänsyn till en säker drift av naturgassystemen vid utformningen av den förebyggande åtgärdsplanen samt krisplanen på nationell och regional nivå. | Planerna ska således ta hänsyn till tekniska förutsättningar som påverkar driften inklusive säkerhetsfrågor som kan innebära begränsningar i flöden m.m. | I punkten 5 fastställs att den förebyggande åtgärdsplanen och krisplanen, inklusive eventuella gemensamma planer, ska publiceras, anmälas till kommissionen och tillämpas senast den 3 december 2012. Kommissionen ska efter anmälan informera Gas Coordination Group. | 0 |
102 | Orsak: “klimatanpassning”, Verkan: “investeringsbehov” | Vid temperaturskillnader mellan dag och natt kan byggnadsstommen kylas nattetid genom vädring. Då bostäder i Sverige i regel är utformade utifrån vinterförutsättningar finns det utmaningar i att utforma byggnader som kan hantera det svala skandinaviska klimatet och samtidigt klara av mer frekventa och kraftiga värmeböl... | Boverket skriver i en genomgång av BBR att ett ändrat klimat kan leda till behov i form av förändringar av byggnadsutformning och teknikutrustning. | Om klimatet exempelvis blir varmare kan det behövas större kylkapacitet och kyleffekter samtidigt som värmekomfort vintertid kommer att bli lättare att uppfylla. | Utredningen anser att fördelarna med att behålla de etablerade sexton miljökvalitetsmålen överväger de eventuella fördelar som ett mindre antal mål skulle kunna medföra. Flera av miljömålssystemets aktörer har framfört att betydande tid och resurser har lagts ned på att förankra de sexton miljökvalitetsmålen och att an... | Förändringar skulle därför medföra betydande omställningskostnader och ta tid från åtgärdsarbetet. | Generationsmålet som det definierades när miljökvalitetsmålen först föreslogs är viktigt, eftersom det anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske för att miljömålen ska kunna nås (se avsnitt 3.1.1). | 2 |
103 | Orsak: “klimatanpassning”, Verkan: “investeringsbehov” | Flera kommuner befinner sig på gränsen till att såväl bli sammankopplade som att tappa kopplingen till en grannkommun. LA-indelningen, liksom andra indelningar i funktionella regioner, är med andra ord dynamiska och förändras beroende på hur exempelvis pendling eller resor till servicefunktioner utvecklas. | Det innebär också att de funktionella sambanden kan påverkas genom investeringar i transportsystem och aktiv samhällsplanering. | Kommunsamarbeten är mer stabila till sin karaktär och överensstämmer bara ibland med det aktuella utseendet på olika funktionella regioner. I många fall är kommunsamarbeten baserade på långvariga kontakter kring olika kommunala frågor, där långsiktighet och tillit mellan parterna varit viktiga ledstjärnor. | Den totala investeringskostnaden för nya stambanor mellan Stockholm och Göteborg Malmö kommer att vara mycket hög, även om stor osäkerhet om kostnaderna fortfarande råder. Trafikverkets preliminära bedömning är en totalkostnad på 110–175 miljarder kronor inklusive de två redan beslutade sträckorna Järna–Linköping resp... | Investeringen medför därtill en mycket långsiktig planerings- och arbetshorisont. | Den tidigaste tidpunkten för färdigställande av fullt utbyggda stambanor är enligt Trafikverket 2035, vilket förutsätter en skyndsam hantering. Fortsatt analys krävs för att utbyggnaden av de nya stambanorna ska genomföras med maximal samhällsekonomisk nytta | 0 |
104 | Orsak: “klimatanpassning”, Verkan: “investeringsbehov” | För patienten kan det vara positivt att kunna få läkemedlen direkt, framför allt om man får läkemedel för hela behandlingen vid ett tillfälle. Det kan också vara till fördel ur smittskyddssynpunkt om patienten slipper uppsöka ett apotek efter sitt besök hos hälso- och sjukvården. | Ökad hantering och lagring av läkemedel på vårdenheter medför kostnader och kan kräva anpassning av lokaler m.m. | Det är knappast kostnadseffektivt annat än för sådana läkemedel som används i större volymer. En nackdel kan också vara att vårdpersonalen inte är utbildad i läkemedelsfrågor på samma sätt som farmaceuter. | Olika åtgärder eller policyförslag kan sedan rangordnas efter tilltagande samhälleliga kostnad så att valet underlättas. Kostnader för administration, kontroll och uppföljning men också olika anpassningskostnader för hushåll och företag beaktas. | Exempelvis kan en ökad arbetsinsats vid källsortering leda till anpassningskostnader för hushållen. | Investeringskostnader i nya maskiner och utrustning som krävs för att nå miljömål, men även konsekvenser som minskad produktion är exempel på anpassningskostnader för företag. Skatteintäkter utgör i sig ingen reell kostnad på samhällsnivå, eftersom dessa intäkter inte försvinner utan byter ägare. | 2 |
105 | Orsak: “klimatanpassning”, Verkan: “investeringsbehov” | Ras- och skredrisken förväntas öka i ett förändrat klimat (Fallsvik, 2007), vilket skulle kunna innebära större konsekvenser, se vidare avsnitt 4.3.2. Reparationskostnader för enskilda haverier uppgår till 0,5 4 miljoner kronor för brytare i stationer samt 3 5 miljoner kronor för mindre stolpras med 2 3 stolpar. | Kraftbranschen räknar med att praktiskt taget alla de kritiska ledningssträckorna skall hinna åtgärdas före utgången av 2010 samt att inga ytterligare ut- eller ombyggnader bedöms nödvändiga på grund av klimatförändringar, se bilaga B 8. | Enligt Elforsks bedömning (Gode et al, 2007) kommer klimatförändringar att påverka elnäten negativt, men då mycket görs i dag för att näten ska bli mindre väderkänsliga, är deras bedömning att klimatförändringar under de närmaste 20 25 åren endast kommer att påverka elnäten i mindre omfattning. Däremot uppges det vara ... | Modellerad nederbörd och temperatur från samtliga klimatscenarier korrigerades mot observerad data för Kristianstad för perioden 1976–2005. "Utöver detta beskrevs tre olika uttagsscenarier; | längre bevattningssäsong till följd av klimatförändringar, övergång från yttill grundvattenbevattning samt uttag enligt SGU: s bedömda maximala uttagskapacitet. | Från de sexton analyserade klimatscenarierna valdes ett medel- och ett extremscenario ut, som kombinerades med uttagsscenarier. I beräkningarna togs också hänsyn till en höjd havsnivå och påverkan på vattenföringen i slättens vattendrag. | 0 |
106 | Orsak: “klimatanpassning”, Verkan: “investeringsbehov” | Regelverkets utformning, som gynnar uppförandet av små anläggningar i stora grupper, innebär också att problemet på sikt knappast kommer att kunna begränsas till lokalnätsnivå. Reglerna innebär att allt större anläggningar kan komma att anslutas på högre spänningsnivåer än vad som var avsikten då de utformades. | Detta skulle ibland kunna leda till krav på orimligt dyrbara förstärkningar av elnätet. | Så har exempelvis planer presenterats på vindkraftsparker i fjällområden, vilka förutsätter anslutning till stamnätet, och som i vissa fall också skulle förutsätta en utbyggnad av stamnätet. De anläggningar som planeras kommer sannolikt att ha större effekt än 1 500 kW. Detta var knappast avsikten när bestämmelsen om b... | Den totala investeringskostnaden för nya stambanor mellan Stockholm och Göteborg Malmö kommer att vara mycket hög, även om stor osäkerhet om kostnaderna fortfarande råder. Trafikverkets preliminära bedömning är en totalkostnad på 110–175 miljarder kronor inklusive de två redan beslutade sträckorna Järna – Linköping re... | Investeringen medför därtill en mycket långsiktig planerings- och arbetshorisont. | Den tidigaste tidpunkten för färdigställande av fullt utbyggda stambanor är enligt Trafikverket 2035, vilket förutsätter en skyndsam hantering. Fortsatt analys krävs för att utbyggnaden av de nya stambanorna ska genomföras med maximal samhällsekonomisk nytta | 1 |
107 | Orsak: “klimatanpassning”, Verkan: “investeringsbehov” | Länge var elvärme den främsta konkurrenten, men under senare år har värmepumpar, t.ex. i form av bergvärme, blivit en allt viktigare konkurrent. Till detta kommer att nya byggnader är betydligt energieffektivare än det befintliga beståndet, vilket innebär att efterfrågan på värme växer mycket långsamt eller stagnerar. | Den ökade användningen av värmepumpar har medfört att efterfrågans tidsfördelning ändrats. | Det är fortsatt hög efterfrågan under årets kallaste period men under andra delar av året är efterfrågan lägre. I SOU 2014:37 (s. 101) framhålls att detta är ett bekymmer för fjärrvärmeföretagen som måste hålla den kapacitet som behövs för att tillgodose efterfrågan under kalla dagar. | Utredningen anser att fördelarna med att behålla de etablerade sexton miljökvalitetsmålen överväger de eventuella fördelar som ett mindre antal mål skulle kunna medföra. Flera av miljömålssystemets aktörer har framfört att betydande tid och resurser har lagts ned på att förankra de sexton miljökvalitetsmålen och att an... | Förändringar skulle därför medföra betydande omställningskostnader och ta tid från åtgärdsarbetet. | Generationsmålet som det definierades när miljökvalitetsmålen först föreslogs är viktigt, eftersom det anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske för att miljömålen ska kunna nås (se avsnitt 3.1.1). | 2 |
108 | Orsak: “klimatanpassning”, Verkan: “investeringsbehov” | Lagar och styrmedel som främjar energieffektivisering kan leda till ett ökat behov av energitjänster. Energitjänsteleverantörer kan bidra med den kompetens som kunderna inte själva har men som kan ge dem handlingsfrihet i ett smart elnät. | Incitamenten för energieffektivisering kan även påverka behovet och införandet av smarta elnätslösningar. | Kunderna behöver kunna kontrollera sin egen energianvändning både när det gäller volym och tid. Det innebär att behovet av att styra energianvändningen i realtid ökar, vilket i sin tur medför ett ökat behov av att kontinuerligt kunna följa upp och analysera den egna energianvändningen. | Det är av största vikt att tidigt i projektet få en uppfattning av bergmassans reaktion på borrning av deponeringshålet, buffertens reaktion under de torra förhållanden som antas råda i förvaret och de spjälkbrott som kan utvecklas till följd av värmelasten. I det finska kärnavfallsprogrammet genomför man olika geovete... | Resultaten av värmetesten som man är i färd med att starta kan komma att leda till modifiering av deponeringssätt, teknik och material som behöver beaktas i säkerhetsredovisningen inför provdrift. | I avsnitt 8.4.4 Arbetsmetodik under uppförande och driftsättning redovisar SKB huvudprocesserna Säkerhetsanalys och Uppförande. Säkerhetsanalysen ger styrningen med krav och restriktioner som krävs för att uppföra en säker anläggning. | 0 |
109 | Orsak: “klimatanpassning”, Verkan: “investeringsbehov” | Reduktion av potential med hänsyn till skattade transaktionskostnader split incentives, och att vissa långsiktiga åtgärder kanske inte görs. Till höger: | Bedömd spontan effektivisering samt åtgärder till följd av nuvarande styrmedel. | Källa: Profu. | Det kan i sin tur medföra att väljarnas förtroende för de förtroendevalda minskar. | "Som visats i kapitel 7 och 10 medför de demografiska förändringarna stora behov av investeringar i och underhåll av olika typer av infrastruktur som kommunerna har ansvar för; | exempelvis vatten och avlopp (VA), men även gator och vägar. Genomgången i kapitel 10 visar att många anläggningar för VA är anlagda under 1950-, 1960- och 1970-talen och därför är i stort behov av upprustning. | 2 |
110 | Orsak: “klimatanpassning”, Verkan: “investeringsbehov” | Förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen. | Upprustningsnivåer påverkar små företag i större utsträckning. | Vid ett antagande om att alla hyresgäster väljer minialternativ, så skulle de mindre fastighetsägare få svårt att få in tillräckligt med pengar för att genomföra renoveringen. De kan inte finansiera åtgärderna. | Vid temperaturskillnader mellan dag och natt kan byggnadsstommen kylas nattetid genom vädring. Då bostäder i Sverige i regel är utformade utifrån vinterförutsättningar finns det utmaningar i att utforma byggnader som kan hantera det svala skandinaviska klimatet och samtidigt klara av mer frekventa och kraftiga värmeböl... | Boverket skriver i en genomgång av BBR att ett ändrat klimat kan leda till behov i form av förändringar av byggnadsutformning och teknikutrustning. | Om klimatet exempelvis blir varmare kan det behövas större kylkapacitet och kyleffekter samtidigt som värmekomfort vintertid kommer att bli lättare att uppfylla. | 0 |
111 | Orsak: “klimatanpassning”, Verkan: “investeringsbehov” | Länge var elvärme den främsta konkurrenten, men under senare år har bergvärme i förening med värmepumpar blivit en allt viktigare konkurrent. Till detta kommer att nya byggnader är betydligt energieffektivare än det befintliga beståndet, vilket innebär att efterfrågan på fjärrvärme växer mycket långsamt eller stagnerar... | Den ökade användningen av värmepumpar har medfört att efterfrågans tidsfördelning ändrats. | Det är fortsatt hög efterfrågan under årets kallaste period men under andra delar av året är efterfrågan lägre. Detta är ett bekymmer för fjärrvärmeföretagen som måste hålla den kapacitet som behövs för att tillgodose efterfrågan under kalla dagar. | Kostnaderna kan också, mot bakgrund av hittillsvarande nivåer och utveckling, hanteras fortvarigt. Va-avgiften kan finansiera s.k. nödvändiga kostnader för att säkra dricksvattentäkter, beredning och distribution av dricksvatten. | Det innebär att lokala kostnadsökningar till följd av nödvändiga förändringar för att möta bland annat klimatförändringar och föroreningsrisker i princip kan och bör hanteras utifrån nuvarande regelverk. | Kostnadsfördelningen mellan stat och kommun är f.n. föremål för överväganden i Klimatanpassningsutredningen, vilket framöver kan påverka frågan. Dricksvattenutredningen tar i andra sammanhang upp de politiska och kompetensmässiga behov som kan behöva tillgodoses, t.ex. beträffande en verksamhetsinriktad och väl avvägd ... | 2 |
112 | Orsak: “klimatanpassning”, Verkan: “investeringsbehov” | Syftet med EU ETS är att harmonisera klimatpolitiken inom EU för att åstadkomma ett större avtryck på de globala utsläppen samt utnyttja de samordningsvinster som finns på EU-nivå men inte på nationell nivå. EU-kommissionen menar att EU ETS har ett tydligt mervärde. | En nationaliserad klimatpolitik medför en fragmenterad och relativt kostsam styrning av de anläggningar som regleras. | Nationella styrmedel reflekterar olika ambitionsnivåer och skapar olika priser på koldioxid. För EU som helhet ökar de administrativa kostnaderna om olika regelverk måste följas upp och kontrolleras gentemot ett regelverk som gäller för hela den inre marknaden. | Utredningen bedömer dock att det kommer att handla om få mål och att kostnadsökningarna därför kommer att vara av begränsad omfattning. Ett ökat användande av tvådomarsitsar kan samtidigt medföra att handläggningen blir effektivare, att kostnaderna för föredragande minskar samt att kvaliteten i dömandet ökar, vilket i ... | Detta kan resultera i kostnadsminskningar. | För de båda parterna kan kostnaderna minska om den ökade kvaliteten på avgörandena leder till färre överklaganden. | 0 |
113 | Orsak: “klimatanpassning”, Verkan: “investeringsbehov” | Vid temperaturskillnader mellan dag och natt kan byggnadsstommen kylas nattetid genom vädring. Då bostäder i Sverige i regel är utformade utifrån vinterförutsättningar finns det utmaningar i att utforma byggnader som kan hantera det svala skandinaviska klimatet och samtidigt klara av mer frekventa och kraftiga värmeböl... | Boverket skriver i en genomgång av BBR att ett ändrat klimat kan leda till behov i form av förändringar av byggnadsutformning och teknikutrustning. | Om klimatet exempelvis blir varmare kan det behövas större kylkapacitet och kyleffekter samtidigt som värmekomfort vintertid kommer att bli lättare att uppfylla. | Ras- och skredrisken förväntas öka i ett förändrat klimat (Fallsvik, 2007), vilket skulle kunna innebära större konsekvenser, se vidare avsnitt 4.3.2. Reparationskostnader för enskilda haverier uppgår till 0,5 4 miljoner kronor för brytare i stationer samt 3 5 miljoner kronor för mindre stolpras med 2 3 stolpar. | Kraftbranschen räknar med att praktiskt taget alla de kritiska ledningssträckorna skall hinna åtgärdas före utgången av 2010 samt att inga ytterligare ut- eller ombyggnader bedöms nödvändiga på grund av klimatförändringar, se bilaga B 8. | Enligt Elforsks bedömning (Gode et al, 2007) kommer klimatförändringar att påverka elnäten negativt, men då mycket görs i dag för att näten ska bli mindre väderkänsliga, är deras bedömning att klimatförändringar under de närmaste 20 25 åren endast kommer att påverka elnäten i mindre omfattning. Däremot uppges det vara ... | 0 |
114 | Orsak: “klimatanpassning”, Verkan: “investeringsbehov” | (Artikel 2) Med projekt avses utförande av byggnads- eller anläggningsarbeten eller andra installationer eller arbeten samt andra ingrepp i den naturliga omgivningen och i landskapet (artikel 1.2). | Projekt som alltid medför en betydande miljöpåverkan | För vissa projekt som alltid kan antas medföra en betydande miljöpåverkan är det enligt direktivet obligatoriskt med tillstånd och att göra en miljökonsekvensbedömning. I bilaga I till direktivet anges vilka projekt det är fråga om. | Utredningen anser att fördelarna med att behålla de etablerade sexton miljökvalitetsmålen överväger de eventuella fördelar som ett mindre antal mål skulle kunna medföra. Flera av miljömålssystemets aktörer har framfört att betydande tid och resurser har lagts ned på att förankra de sexton miljökvalitetsmålen och att an... | Förändringar skulle därför medföra betydande omställningskostnader och ta tid från åtgärdsarbetet. | Generationsmålet som det definierades när miljökvalitetsmålen först föreslogs är viktigt, eftersom det anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske för att miljömålen ska kunna nås (se avsnitt 3.1.1). | 2 |
115 | Orsak: “klimatanpassning”, Verkan: “investeringsbehov” | Sanering och åtgärder De tekniska återgärder som utredaren föreslår är till övervägande del ventilationslösningar. | Eftersom lösningarna förutsätter fläktanordningar påverkas energianvändningen. | Även om värmeåtervinning utnyttjas, påverkas energianvändningen på ett ogynnsamt sätt. Fläktenergin förutsätter elkraft. | Sammantaget delar jag den kommunala uppfattningen om att det är angeläget att klarlägga finansieringsfrågan, men menar att det hinder jag beskrivet ovan omöjliggör att jag nu kan lämna ett genomarbetat förslag. Jag har därför i avsnitt 7.4 föreslagit att en utredning utarbetar förslag till en nationell strategi för kli... | En viktig fråga är finansiering av åtgärder för att förhindra skador på grund av klimateffekter på bebyggelse. | Den utredningen bör i den delen som behandlar finansiering av klimatanpassning för bebyggelse förstärkas med experter inte bara från regeringskansliet, kommuner, myndigheter utan enligt min uppfattning även bl.a. från fastighetsägareorganisationer och finanssektorn. Det anförda innebär att finansieringsfrågan i stort i... | 2 |
116 | Orsak: “klimatanpassning”, Verkan: “investeringsbehov” | De studier som hittills genomförts har haft fokus på distributionsanläggningar och då främst ledningsnät. | Produktionsanläggningarna står inför kontinuerliga underhållsbehov till följd av slitage och behov av uppdaterad teknik. | Därtill kommer förändrade kapacitetsbehov till följd av demografiska förändringar. Av naturliga skäl kan produktionsanläggningar följas och hanteras på ett enklare sätt än distributionsnät, som ofta ligger svåråtkomliga för inspektion och underhåll under mark. | Länge var elvärme den främsta konkurrenten, men under senare år har värmepumpar, t.ex. i form av bergvärme, blivit en allt viktigare konkurrent. Till detta kommer att nya byggnader är betydligt energieffektivare än det befintliga beståndet, vilket innebär att efterfrågan på värme växer mycket långsamt eller stagnerar. | Den ökade användningen av värmepumpar har medfört att efterfrågans tidsfördelning ändrats. | Det är fortsatt hög efterfrågan under årets kallaste period men under andra delar av året är efterfrågan lägre. I SOU 2014:37 (s. 101) framhålls att detta är ett bekymmer för fjärrvärmeföretagen som måste hålla den kapacitet som behövs för att tillgodose efterfrågan under kalla dagar. | 0 |
117 | Orsak: “klimatanpassning”, Verkan: “investeringsbehov” | Många viktiga samhällsfunktioner är beroende av jordbrukets markavvattning i och med att bebyggelse och infrastruktur anlagts på platser som kräver en fungerande markavvattning. Frågan om jordbrukets markavvattning har därmed ett bredare samhällsperspektiv än att enbart vara en angelägenhet för jordbruket. | Samtidigt kan jord- och skogsbrukets anpassning till ett förändrat klimat medföra stora negativa konsekvenser för miljön. | Det är därför angeläget att markavvattning beaktas utifrån ett helhetsperspektiv på landskapet som omfattar både jord- och skogsbrukets, miljöns och samhällets övriga behov. Viktigt att säkerställa miljöhänsyn vid anläggningar för markavvattning | Även livsmedelsförsörjningen kommer att påverkas allvarligt av klimatförändringen och livsmedelstryggheten hotas i ett flertal regioner. Behoven av anpassningsåtgärder kommer sannolikt att påverka de flesta verksamheter i samhällen om än i olika utsträckning och form. | Migrationen kan öka till följd av ett förändrat klimat. | Prognoserna är osäkra, men enligt FN: s migrationsorgan riskerar runt 200 miljoner människor tvingas migrera på grund av försvårade miljöförhållanden 2050. | 1 |
118 | Orsak: “klimatanpassning”, Verkan: “investeringsbehov” | Många viktiga samhällsfunktioner är beroende av jordbrukets markavvattning i och med att bebyggelse och infrastruktur anlagts på platser som kräver en fungerande markavvattning. Frågan om jordbrukets markavvattning har därmed ett bredare samhällsperspektiv än att enbart vara en angelägenhet för jordbruket. | Samtidigt kan jord- och skogsbrukets anpassning till ett förändrat klimat medföra stora negativa konsekvenser för miljön. | Det är därför angeläget att markavvattning beaktas utifrån ett helhetsperspektiv på landskapet som omfattar både jord- och skogsbrukets, miljöns och samhällets övriga behov. Viktigt att säkerställa miljöhänsyn vid anläggningar för markavvattning | Utredningen anser att fördelarna med att behålla de etablerade sexton miljökvalitetsmålen överväger de eventuella fördelar som ett mindre antal mål skulle kunna medföra. Flera av miljömålssystemets aktörer har framfört att betydande tid och resurser har lagts ned på att förankra de sexton miljökvalitetsmålen och att an... | Förändringar skulle därför medföra betydande omställningskostnader och ta tid från åtgärdsarbetet. | Generationsmålet som det definierades när miljökvalitetsmålen först föreslogs är viktigt, eftersom det anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske för att miljömålen ska kunna nås (se avsnitt 3.1.1). | 4 |
119 | Orsak: “klimatanpassning”, Verkan: “investeringsbehov” | Trenden att patientens tid på sjukhus förkortas, att allt mer avancerad sjukvård bedrivs i hemmen, och utvecklingen av den nära vården där allt fler tillstånd kan (eller skulle kunna) behandlas i kommunal eller regional regi i primärvården är ytterligare exempel på faktorer som påverkar behoven av sjukhuslokaler framöv... | Samtidigt medför utvecklingen inom hälso- och sjukvården ett förändrat behov av lokaler med om- eller nybyggnationer som följd. | Sammantaget innebär detta att investeringsbehoven är stora i många av regionerna. Beslutet att bygga NKS har sin grund i dessa utmaningar. | Den totala investeringskostnaden för nya stambanor mellan Stockholm och Göteborg Malmö kommer att vara mycket hög, även om stor osäkerhet om kostnaderna fortfarande råder. Trafikverkets preliminära bedömning är en totalkostnad på 110–175 miljarder kronor inklusive de två redan beslutade sträckorna Järna–Linköping resp... | Investeringen medför därtill en mycket långsiktig planerings- och arbetshorisont. | Den tidigaste tidpunkten för färdigställande av fullt utbyggda stambanor är enligt Trafikverket 2035, vilket förutsätter en skyndsam hantering. Fortsatt analys krävs för att utbyggnaden av de nya stambanorna ska genomföras med maximal samhällsekonomisk nytta | 1 |
120 | Verkan: “bostadsbrist” | För en hyreshöjning med fem procent per år krävs påtagliga och varaktiga efterfrågeöverskott. Hänsynstagandet till efterfrågeöverskott eller efterfrågeunderskott sker inte för enskilda lägenheter eller fastigheter utan för hela bostadsområden. | En hyreshöjning till följd av efterfrågeöverskott sker först om det krävs flera års kötid för att erhålla en hyresbostad i ett område och detta förhållande kan antas bestå även i en lågkonjunktur. | Hyreshöjningarna vid påtagliga och varaktiga efterfrågeöverskott begränsar sig till högst ca fem procent per år, vilket leder till en långsam anpassningsprocess. Med vårt förslag finns det även i fortsättningen särskilda regler om hyressättningen. | Spåren yttrar sig mest tydligt i prisbildningen på bostäder. Eftersom utbudet av bostäder i de flesta lokala bostadsmarknader är givet på både fem och tio års sikt blir betalningsviljan och priserna på bostäder en direkt återspegling av hushållens efterfrågan. | Detta påverkar i sin tur bostadsbyggandet. | I normalfallet bestäms efterfrågan på bostäder av hushållens förväntningar om framtida värden – nyttor – förenade med att bo och leva i olika delar av landet, lokala marknader, kommuner och platser. Och dessa förväntningar avgörs i hög grad av hushållens föreställningar om de sociala och ekonomiska villkoren av att bo ... | 2 |
121 | Verkan: “bostadsbrist” | Många av de ungdomar som i dag står med ofullständiga skolbetyg har växt upp i trångboddhet och eller osäkra boendeförhållanden. Stadsdelar blir än mer tätbefolkade och enligt beprövad erfarenhet kan vi se stora brister i dessa barns framtidsmöjligheter. | Otrygga boende och trångboddhet påverkar skolresultat. | Barnen har ofta bristande koncentration och saknar studiemöjligheter i hemmet. Stimulerande lek och fritid i hemmet och möjlighet att kunna ta hem kamrater hindras av trångboddhet och för barn olämpliga miljöer. | Samtidigt blir det svårare att finna lämpliga jämförelselägenheter för nyproduktionen. Om jämförelser då i brist på andra nyproducerade lägenheter görs med tidigare byggda bostäder leder detta till ökade svårigheter för de byggherrar som fortfarande vill bygga hyreslägenheter. | I tider med snabb ökning av produktionskostnaderna kan detta leda till stora svårigheter att genomföra nyproduktion med tillfredsställande lönsamhet. | Detta dilemma försökte Svea hovrätt lösa i det s.k. Oxtorgsmålet. Hovrätten tolkade kravet på korrekt hyressättning hos allmännyttan som självkostnad på objektsnivå. | 0 |
122 | Verkan: “bostadsbrist” | Det torde innebära att fler fastigheter med hyresrätter byggs i stället för fastigheter med bostadsrätter. En sådan omfördelning torde inte påverka antalet ärenden i byggnadsnämnderna – och heller inte i överinstanserna. | Det kan givetvis också leda till en ökning av det totala antalet bostäder. | Effekten av en sådan ökning bör emellertid ses i relation till det utredningsarbete som pågår i slutet av år 2012 rörande förenklingar av processer, av plan- och bygglagen m.m. I förhållande till förväntade kommande förändringar på dessa områden torde effekten av ett ökat antal ärenden än annars bli helt negligerbar. | De som finansierar sina studier på annat sätt kommer inte i åtnjutande av dessa rabatter. 10.5 Bostadsfrågor | Expansionen av högskolan har lett till brist på studentbostäder. | Det är på många håll svårt att få bostad inom rimlig tid. Bostadskostnaderna är på vissa håll höga. | 2 |
123 | Verkan: “bostadsbrist” | Den regionala arenan behöver knytas ihop. PBL förutsätter en god samverkan mellan de olika regionala aktörerna kring frågor som berör fler än en kommun avseende både infrastruktur och bostadsförsörjning. | Den regionala tillväxten påverkas negativt när bostadsmarknaden inte fungerar. | Det kan vara svårt att tacka ja till ett nytt jobb eller ny utbildningsplats när det saknas lämpliga bostäder. Bristen på bostäder leder även till att människor bor åtskilt, segregerade, vilket innebär skillnader i levnadsvillkor samt mindre delaktighet i samhället i vissa kommundelar. | Detta kan innebära lägre ambitionsnivåer och omprioriteringar eller att ytterligare medel måste tillföras från olika aktörer. Det är därför angeläget att diskutera vilka aktörsgrupper som kan få bekosta en fortsatt utbyggnad. | När det gäller bostadsbyggande torde höjda ersättningsnivåer påverka kommunernas ekonomi. | Initiala effekter av ersättningsbestämmelserna ” neutraliseras ” emellertid därefter av efterföljande förvärv till marknadspriser. Det innebär att ersättningsnivåerna i princip inte påverkar konsumenterna. | 0 |
124 | Verkan: “bostadsbrist” | Vår kartläggning visar att den kommunala planeringen för bostadsförsörjning i flera avseenden lever sitt eget liv, frikopplad från övrig kommunal och regional planering. Befolkningsökningen i kommunerna uppkommer genom höga födelsetal och invandring. | Migrations- och asylfrågor är i första hand ett statligt ansvar och det är svårt för kommunerna att planera för den bostadsefterfrågan som detta leder till. | Detsamma gäller behovet av bostäder för andra hushållskategorier som studenter och i viss utsträckning soldater, där staten påverkar omfattningen av den inflyttning som sker. Kommunerna saknar många gånger både kunskap om och eget ansvar för betydande delar av de hushåll som planeringen för bostadsförsörjning behöver o... | Små kommuner med vikande befolkningsunderlag har ofta ekonomiska problem. Verksamheten måste successivt anpassas till de minskande intäkter som följer av färre invånare. | Tomma bostäder i kommunala bostadsbolag, liksom ett stort pensionsåtagande för anställda, bidrar till problemen. | I allt väsentligt säkerställer dock systemet för kommunalekonomisk utjämning att alla kommuner har likartade ekonomiska förutsättningar för att tillhandahålla invånarna likvärdig service. Systemet, som i sin nuvarande utformning började gälla år 2005, syftar till att förutsättningar för att ge likvärdig service inte sk... | 1 |
125 | Verkan: “bostadsbrist” | I dessa situationer finns en vilja att använda de resurser och konkurrensfördelar som finns för att locka människor att flytta in, alternativt hindra utflyttning. Även om strandnära lägen bara är en av flera faktorer som inverkar på attraktiviteten, kan ett attraktivt läge slutligen vara avgörande för om bebyggelsen bl... | Det kan bero på att lån för byggande ofta inte beviljas utan ett enligt långivarens bedömning attraktivt läge. | Stranden kan därför även på detta vis sägas vara en resurs för lokal utveckling. | Samtliga förklarande variabler för svaga bostadsmarknader redovisas i Appendix, tabellbilaga 1. Att en kommun kategoriseras som mycket svag måste inte betyda att komunnens bostadsföretag redovisar höga och ökande vakanser med tillhörande ekonomiska problem. | Tidigare analyser visar att vakansproblem normalt också påverkas av egenskaper hos bostadsutbudet i det kommunala bostadsföretagets bestånd. | Framförallt handlar det om när bostäderna byggts, hur stort beståndet är och hur stor andel av bostäderna som har gynnsamma eller ogynnsamma lägesegenskaper. Under de senaste femton åren har också stora insatser genomförts som syftat till att reducera utbudet av hyresbostäder genom rivning och konvertering till annan a... | 0 |
126 | Verkan: “bostadsbrist” | Detta medförde att realräntan efter skatt blev positiv för första gången under efterkrigstiden. Likaså minskade omfattningen av de statliga subventionerna. | Sammantaget ledde detta till ökande boendekostnader för hushållen i samtliga boendeformer. | 1.3.1 Statens stöd till bostadsfinansieringen, fastighetsbeskattningen Under början av 1990-talet genomfördes betydande förändringar i de statliga stöden till bostadsfinansieringen. | (iii) Nya lägenheter som länkas in vid årsskiftena utan jämförelse bakåt leder till en bias i den mån skillnaden mellan hyresnivån i nya och gamla lägenheter inte motsvaras av en lika stor kvalitetsskillnad. För andra produktgrupper är denna bias vanligen överskattande. | Hyresregleringen på äldre bostäder med åtföljande brist på dessa kan dock medföra att konsumenterna tvingas över i nyproduktionens dyrare bostäder snarare än väljer detta själva. | Den nya metoden skulle då eventuellt kunna ha en underskattande effekt. (Denna effekt fanns dock inte alls med hyresundersökningens tidigare metod.) | 0 |
127 | Verkan: “bostadsbrist” | Tillväxtlänen Uppsala och Östergötland låg på 8 respektive 6 procent. Utbudet av nya bostäder har inte följt befolkningsökningen. | En ökad efterfrågan på bostäder har bidragit till kraftigt stigande bostadspriser. | Den demografiska utvecklingen påverkar bygginvesteringarnas utveckling och inriktning. Den pågående urbaniseringen innebär att efterfrågan på bostäder och andra investeringar är koncentrerad till landets storstadsregioner och centralorter. | Den genomsnittliga väntetiden har visserligen minskat det senaste året men är fortfarande lång. För många asylsökande består den till stor del av tiden av passiv väntan. | • Rätten för asylsökande att bosätta sig var de vill under asyltiden, den så kallade EBO-lagen, medför problem med asylmottagandet och svårigheter för kommuner där många bosätter sig. | • Få nyanlända har hunnit bli självförsörjande efter etableringstiden, och få har skaffat en bostad själva efter två år. • Många kommuner har betydande kostnader för integrationen, framför allt i form av försörjningsstöd. | 0 |
128 | Verkan: “bostadsbrist” | Allmännyttans minskade nyproduktion gör att utrymmet för högre hyror minskar också i det övriga (privatägda) beståndet och sätter därmed en högre ekonomisk press på övriga fastighetsägare. Samtidigt blir det svårare att finna lämpliga jämförelselägenheter för nyproduktionen. | Om jämförelser då i brist på andra nyproducerade lägenheter görs med tidigare byggda bostäder leder detta till ökade svårigheter för de byggherrar som fortfarande vill bygga hyreslägenheter. | I tider med snabb ökning av produktionskostnaderna kan detta leda till stora svårigheter att genomföra nyproduktion med tillfredsställande lönsamhet. Detta dilemma försökte Svea hovrätt lösa i det s.k. Oxtorgsmålet. | Detta kan innebära lägre ambitionsnivåer och omprioriteringar eller att ytterligare medel måste tillföras från olika aktörer. Det är därför angeläget att diskutera vilka aktörsgrupper som kan få bekosta en fortsatt utbyggnad. | När det gäller bostadsbyggande torde höjda ersättningsnivåer påverka kommunernas ekonomi. | Initiala effekter av ersättningsbestämmelserna ” neutraliseras ” emellertid därefter av efterföljande förvärv till marknadspriser. Det innebär att ersättningsnivåerna i princip inte påverkar konsumenterna. | 0 |
129 | Verkan: “bostadsbrist” | Timlönerna ökar mer. Även om det inte finns grund i produktionskostnaderna så kommer en minskad arbetstid att leda till en något högre ökning av timlönerna. | Det beror på att det kan uppstå brist på arbetskraft, flaskhalsar. | Arbetsgivarna måste då betala mer i konkurrens om arbetskraften. Dessutom kommer trycket på högre löner att vara större från de anställda om deras reallöner ökar mindre. | Allmännyttans minskade nyproduktion gör att utrymmet för högre hyror minskar också i det övriga (privatägda) beståndet och sätter därmed en högre ekonomisk press på övriga fastighetsägare. Samtidigt blir det svårare att finna lämpliga jämförelselägenheter för nyproduktionen. | Om jämförelser då i brist på andra nyproducerade lägenheter görs med tidigare byggda bostäder leder detta till ökade svårigheter för de byggherrar som fortfarande vill bygga hyreslägenheter. | I tider med snabb ökning av produktionskostnaderna kan detta leda till stora svårigheter att genomföra nyproduktion med tillfredsställande lönsamhet. Detta dilemma försökte Svea hovrätt lösa i det s.k. Oxtorgsmålet. | 0 |
130 | Verkan: “bostadsbrist” | Rapport 2013:19. flyttkedjor för att möjliggöra eller underlätta generationsväxling i olika delar av beståndet. | Rapporterad brist på bostäder kan vara ett uttryck för en dynamisk ekonomi, där ökade inkomster leder till ökad efterfrågan på bostäder. | Att en kommun uppger bostadsbrist innebär visserligen i de flesta fall att det är svårt att flytta till, eller inom kommunen. Men brist på bostäder innebär inte nödvändigtvis att bostadssociala problem, som trångboddhet och omfattande andrahandsuthyrning, är utbredda fenomen. | Naturligtvis påverkar det deras möjligheter att lära sig svenska. När tankarna är på annat håll och den kontinuerliga jakten på lägenhet tar studietid i anspråk så fördröjs absolut deras språkliga utveckling. | Boendesituationen ger dem också en känsla av hopplöshet och brist på framtidstro, vilket naturligtvis också påverkar. | Avbrott, flyttlass och sämre studieresultat än vad som annars hade varit fallet är inte ovanligt. Sammanfattningsvis kan man väl säga att brist på koncentration, brist på energi och motivation hög frånvaro och nedstämdhet alla är effekter vi kan se och de påverkar alla möjligheten till en snabbare progression. | 1 |
131 | Verkan: “bostadsbrist” | För det första påverkas naturligtvis personens möjlighet att få studiemedel. Den frågan behandlas närmare nedan. | Vidare kan personens rätt till bostad påverkas. | För de flesta studentboenden är det ett särskilt krav att personen bedriver studier på ett universitet eller en högskola. Uppfylls inte studentkravet, vilket sker när antagningen återkallas, kan hyresgästen sägas upp från sin bostad. | Många nyanlända tvingas till trångboddhet under kortare eller längre perioder. De nuvarande boendeförhållandena är mycket otillfredsställande med tanke på barnens situation. | Bristen på bostäder i de tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö medför att utsikten att lösa boendesituationen är starkt kopplad till arbete och egna inkomster. | Enligt uppgifter från Göteborgs stad väljer de flesta fastighetsägare att inte acceptera hyresgäster som försörjer sig med ekonomiskt bistånd. Bostadsmarknaden är särskilt begränsad för dem som inte har någon förankring på bostadsmarknaden eller referens från bostadsföretagen. | 0 |
132 | Verkan: “bostadsbrist” | Och i praktiken kan det vara svårt att hitta ett likvärdigt sätt att möta kravnivån. Det har också hävdats att den höjda nivån fördyrar projektet. | Den nödvändiga lägenhetsytan blir något större, vilket påverkar hyran. | Produktionskostnaden per kvadratmeter påverkas däremot inte. Investeringsstödet till trygghetsbostäder var 2 600 kronor per kvadratmeter för nybyggnad och 2 200 kronor per kvadratmeter för ombyggnad. | Utredningsdirektivet uttrycker ett önskemål om att nyanlända skall bosätta sig i regioner med goda förutsättningar för arbete och bostäder. Exempel på sådana nämns inte. | I dag finns det tillgång till bostäder framför allt i regioner med stor avfolkning på grund av brist på arbete. | Tillgång till arbete finns främst i storstadsregioner där den politiska viljan att bygga bostäder för nyanlända utomnordiska invandrare tycks begränsad. Exempelvis har det i Malmö byggts mycket studentbostäder och bostäder för danskar som önskar bosätta sig i Malmö medan man inte byggt bostäder för att tillgodose behov... | 0 |
133 | Verkan: “bostadsbrist” | Dessa svårigheter får inte tas som intäkt för att det inte går att åstadkomma denna typ av mer blandade områden. Med genomtänkta strategier finns möjligheter att framgångsrikt åstadkomma en önskvärd blandning, såväl vid nybyggnation som vid komplettering av befintliga stadsdelar. | "I sammanhanget kan konstateras att bostadsfrågan är ett av flera områden där socialtjänsten har fått ansvar för nya grupper och uppgifter på grund av den bostads- och hemlöshet som skapats till följd av bristen på bostäder; | strukturell hemlöshet. Trångboddheten ökar och allt fler människor utan andra sociala problem vänder sig till socialtjänsten för att få bistånd till olika former av akuta och tillfälliga boenden. | Det kan också finnas skäl att överväga om en statlig aktör har en roll att fylla genom att tillgodose bostadsbehovet för utsatta grupper på orter där det inte tillhandahålls tillräckligt med bostäder för denna grupp. • Att städerna blir alltmer segregerade beror till en del på prisutvecklingen på det ägda boendet men o... | Många bostadsområden blir svåråtkomliga på grund av kapitalkraven. | Till detta kan läggas att kommunerna inte alltid har tillgång till marken inom sitt eget område och därför inte har full rådighet över planeringen av staden, vilket försvårar politik för blandning av upplåtelseformer. Ett stort inflöde av utrikes födda under ett antal år har också lett till en koncentration av nyanländ... | 0 |
134 | Verkan: “bostadsbrist” | Det gäller • statliga lån för ny- och ombyggnad av bostäder | • statlig garanti för hyresförluster till följd av vakanser | Utredningen föreslår ingen subvention förbunden med de statliga topplånen utan de avses erbjudas till en marknadsmässig ränta och som en kompletterande finansiering i förhållande till de lånemöjligheter som erbjuds av kreditgivare på den ordinarie kreditmarknaden. | Detta medförde att realräntan efter skatt blev positiv för första gången under efterkrigstiden. Likaså minskade omfattningen av de statliga subventionerna. | Sammantaget ledde detta till ökande boendekostnader för hushållen i samtliga boendeformer. | 1.3.1 Statens stöd till bostadsfinansieringen, fastighetsbeskattningen Under början av 1990-talet genomfördes betydande förändringar i de statliga stöden till bostadsfinansieringen. | 0 |
135 | Verkan: “bostadsbrist” | Spåren yttrar sig mest tydligt i prisbildningen på bostäder. Eftersom utbudet av bostäder i de flesta lokala bostadsmarknader är givet på både fem och tio års sikt blir betalningsviljan och priserna på bostäder en direkt återspegling av hushållens efterfrågan. | Detta påverkar i sin tur bostadsbyggandet. | I normalfallet bestäms efterfrågan på bostäder av hushållens förväntningar om framtida värden – nyttor – förenade med att bo och leva i olika delar av landet, lokala marknader, kommuner och platser. Och dessa förväntningar avgörs i hög grad av hushållens föreställningar om de sociala och ekonomiska villkoren av att bo ... | Samtliga förklarande variabler för svaga bostadsmarknader redovisas i Appendix, tabellbilaga 1. Att en kommun kategoriseras som mycket svag måste inte betyda att komunnens bostadsföretag redovisar höga och ökande vakanser med tillhörande ekonomiska problem. | Tidigare analyser visar att vakansproblem normalt också påverkas av egenskaper hos bostadsutbudet i det kommunala bostadsföretagets bestånd. | Framförallt handlar det om när bostäderna byggts, hur stort beståndet är och hur stor andel av bostäderna som har gynnsamma eller ogynnsamma lägesegenskaper. Under de senaste femton åren har också stora insatser genomförts som syftat till att reducera utbudet av hyresbostäder genom rivning och konvertering till annan a... | 1 |
136 | Verkan: “bostadsbrist” | Möjligheterna att träda in på bostadsmarknaden och äga sin bostad är av naturliga skäl mer begränsade för finansiellt begränsade hushåll. Enligt Enström-Öst (2012) gäller detta i högre utsträckning för unga och utrikesfödda. | Inträdeshindren på bostadsmarknaden medför också att familjebakgrunden får större betydelse för ungas möjligheter till eget boende. | Enström-Öst (2012) indikerar i sin studie att sannolikheten att bli bostadsägare påverkas positivt om föräldrarna äger sin bostad. De finner också att betydelsen av familjebakgrund och föräldrars förmögenhet har ökat. | En allt för omfattande uthyrning till inneboende leder till trångboddhet och osunda boendevillkor och bidrar till ökad risk för de boendes fysiska och psykiska hälsa. Barnfamiljer som är inneboende eller bor i lägenheter med många inneboende är särskilt utsatta och barnens lek och skolgång riskerar att påverkas negativ... | En uthyrning till ett stort antal inneboende leder också till ökat slitage på fastigheten. | Även andra boende i fastigheten kan påverkas genom att otryggheten ökar i trappuppgångar och tillgången till gemensamma utrymmen försämras. | 0 |
137 | Verkan: “bostadsbrist” | Arbetarfamiljer med många barn bodde i trånga och obekväma bostäder. Han berättar att diskussionen om arbetarklassens boende, brottsligheten bland arbetarungdomar och deras svårigheter att klara skolgången var densamma som dagens diskussionen om personer med utländsk bakgrund. | Diskussionen då ledde till att politikerna tog tag i frågan och beslutade om en miljon nya bostäder för att förbättra de sociala och ekonomiska förhållandena för stora grupper i samhället. | Han fortsätter att det inte är omöjligt att ” lyfta ” gruppen personer med utländsk bakgrund. Enligt honom är utbildning och arbete viktiga medel i detta arbete. | Vår kartläggning visar att den kommunala planeringen för bostadsförsörjning i flera avseenden lever sitt eget liv, frikopplad från övrig kommunal och regional planering. Befolkningsökningen i kommunerna uppkommer genom höga födelsetal och invandring. | Migrations- och asylfrågor är i första hand ett statligt ansvar och det är svårt för kommunerna att planera för den bostadsefterfrågan som detta leder till. | Detsamma gäller behovet av bostäder för andra hushållskategorier som studenter och i viss utsträckning soldater, där staten påverkar omfattningen av den inflyttning som sker. Kommunerna saknar många gånger både kunskap om och eget ansvar för betydande delar av de hushåll som planeringen för bostadsförsörjning behöver o... | 2 |
138 | Verkan: “bostadsbrist” | Den regionala arenan behöver knytas ihop. PBL förutsätter en god samverkan mellan de olika regionala aktörerna kring frågor som berör fler än en kommun avseende både infrastruktur och bostadsförsörjning. | Den regionala tillväxten påverkas negativt när bostadsmarknaden inte fungerar. | Det kan vara svårt att tacka ja till ett nytt jobb eller ny utbildningsplats när det saknas lämpliga bostäder. Bristen på bostäder leder även till att människor bor åtskilt, segregerade, vilket innebär skillnader i levnadsvillkor samt mindre delaktighet i samhället i vissa kommundelar. | Det torde innebära att fler fastigheter med hyresrätter byggs i stället för fastigheter med bostadsrätter. En sådan omfördelning torde inte påverka antalet ärenden i byggnadsnämnderna – och heller inte i överinstanserna. | Det kan givetvis också leda till en ökning av det totala antalet bostäder. | Effekten av en sådan ökning bör emellertid ses i relation till det utredningsarbete som pågår i slutet av år 2012 rörande förenklingar av processer, av plan- och bygglagen m.m. I förhållande till förväntade kommande förändringar på dessa områden torde effekten av ett ökat antal ärenden än annars bli helt negligerbar. | 0 |
139 | Verkan: “bostadsbrist” | Det gäller • statliga lån för ny- och ombyggnad av bostäder | • statlig garanti för hyresförluster till följd av vakanser | Utredningen föreslår ingen subvention förbunden med de statliga topplånen utan de avses erbjudas till en marknadsmässig ränta och som en kompletterande finansiering i förhållande till de lånemöjligheter som erbjuds av kreditgivare på den ordinarie kreditmarknaden. | Det torde innebära att fler fastigheter med hyresrätter byggs i stället för fastigheter med bostadsrätter. En sådan omfördelning torde inte påverka antalet ärenden i byggnadsnämnderna – och heller inte i överinstanserna. | Det kan givetvis också leda till en ökning av det totala antalet bostäder. | Effekten av en sådan ökning bör emellertid ses i relation till det utredningsarbete som pågår i slutet av år 2012 rörande förenklingar av processer, av plan- och bygglagen m.m. I förhållande till förväntade kommande förändringar på dessa områden torde effekten av ett ökat antal ärenden än annars bli helt negligerbar. | 0 |
140 | Orsak: “befolkningstillväxt” | Eftersom fler kvinnor uppbär garantipension bedömer utredningen att förslaget kommer att ha positiva konsekvenser för jämställdheten. | En åldrande befolkning medför utmaningar också för företagen. | Företagen behöver anpassa sig efter en permanent förändrad åldersstruktur med ökande genomsnittsålder i arbetskraften. Förändringen kommer gradvis och det är lätt att skjuta utmaningarna på framtiden. | Produktionsanläggningarna står inför kontinuerliga underhållsbehov till följd av slitage och behov av uppdaterad teknik. | Därtill kommer förändrade kapacitetsbehov till följd av demografiska förändringar. | Av naturliga skäl kan produktionsanläggningar följas och hanteras på ett enklare sätt än distributionsnät, som ofta ligger svåråtkomliga för inspektion och underhåll under mark. Samtidigt förutsätts ofta att vattenverkens produktion kan fortgå med tillräcklig kapacitet även under perioder av underhåll och förnyelse, vi... | 3 |
141 | Orsak: “befolkningstillväxt” | Samtidigt är små företag känsligare för generationsskiften än större företag med annan ägarstruktur. Eftersom småföretagandet och särskilt de mycket små företagen (solo- och mikroföretagen) är vanligare på landsbygden än i tätorter, kan problemet bli större på landsbygden. | Utflyttningen av unga människor från landsbygden påverkar också befolkningens ålderssammansättning. | Enligt uppgifter från Jordbruksverket var medianåldern för jordbrukare år 2003 53 år. Av den majoritet av jordbrukare, som driver sitt företag som enskild firma, var år 2005 över 30 % äldre än 60 år. | En generell bild av transportnäringens struktur visar att på vissa delar av marknaden, främst den nationella, är konkurrensen begränsad. På den internationella marknaden är konkurrensen utvecklad och kan förväntas öka, enligt Enarsson & Lindblad. | Transporttillväxten leder till ökad konkurrens. | Inom vägtransporter och sjöfart torde det vara lättare att etablera nya företag, vilket kan leda till en priskonkurrens som också ” drabbar ” järnvägen om nuvarande företagsstruktur bibehålls. För att lyckas på transportmarknaden krävs utvecklade logistiska koncept och system med strategiska omlastningspunkter (nav, hu... | 1 |
142 | Orsak: “befolkningstillväxt” | 9.1.2 Befolkningsminskning och bostadsmarknad Ett område där befolkningstrenden snabbare ger sig tillkänna är emellertid bostadsmarknaden. | Orsaken är att befolkningsförändringar i de flesta fall leder till en förändring av antalet hushåll. | När befolkningen minskar så minskar därför bostadsefterfrågan, vilket mer eller mindre direkt leder till fler vakanser och sjunkande huspriser, se figur 9.2., 9, 8 | Det är också angeläget att kommunernas ansvar för den fysiska planeringen beaktas när sådana beslut fattas. Landskapet är i dag även uppsplittrat i geografiskt avseende. | Urbaniseringen har lett till växande stadsmiljöer och utveckling av ny och förtätad infrastruktur, främst i storstadsregionerna. | Utvecklingen av kommunikationer och energiförsörjning över hela landet har skapat barriärer som går igenom hela landskapet. Det har förändrat de ekologiska sambanden mellan olika naturområden. | 4 |
143 | Orsak: “befolkningstillväxt” | De demografiska förändringarna medför stora behov av investeringar i kommunerna. Fler barn skapar behov av förskolor och skolor. | Ökningen av antalet äldre leder till ökade investeringsbehov inom äldreomsorgen. | Nya bostäder behöver byggas till en växande befolkning. Det finns dessutom stora investeringsbehov inom vatten och avlopp och annan infrastruktur i alla typer av kommuner | Resultaten ska tolkas som effekter på lång sikt. I modellen är mängden gods oförändrat före och efter vägskattens införande. | I verkligheten kan dock mängden gods öka till följd av tillväxteffekter. | Om minskningen i trafikarbete på 4,4 procent sker över tio år betyder det en genomsnittlig minskning per år med ungefär 0,44 procent. Om tillväxten utan vägskatt är i genomsnitt 1 procent per år, leder vägskatten därmed till att tillväxttakten blir ungefär 1 - 0,44 = 0,56 procent per år i stället för en procent, det vi... | 1 |
144 | Orsak: “befolkningstillväxt” | Förändringar i den slutliga energianvändningen kan därför få statsfinansiella konsekvenser. Hur stora dessa konsekvenser blir vid ett mål på 50 procent energieffektivisering beror i huvudsak på två faktorer. | För det första beror de på BNP-tillväxten. | En lägre BNP-tillväxt innebär att det krävs en kraftigare minskning av mängden tillförd energi för att uppnå målet. Skatteintäkterna från energisektorn minskar då snabbare. | Eftersom medellivslängdens utveckling hittills har underskattats har Statistiska centralbyrån i den senaste prognosen valt att låta den fortsätta att öka i avtagande takt under hela perioden fram till år 2050. Detta nya prognostänkande innebär att medellivslängden från år 1998 ökar med drygt fem år för män till i genom... | Detta medför att antalet äldre stiger i snabbare takt än i tidigare prognoser. | Sannolikheten för att Statistiska centralbyrån ånyo kommer att underskatta antalet äldre bör i den senaste prognosen ha minskat samtidigt som risken för en överskattning har ökat. Samtidigt är osäkerheten kring den framtida medellivslängden mycket stor. | 2 |
145 | Orsak: “befolkningstillväxt” | Esping-Andersens indelning är alltså omdiskuterad och det finns alternativa indelningar. Trots detta kan denna indelning användas för att göra komparativa analyser när det gäller hur olika välfärds- | system påverkar utvecklingen av barnafödandet. | Till exempel visar Ferrarini (2003) att Esping-Andersens indelning är relevant när det gäller bland annat effekter på kvinnornas sysselsättningsgrad och möjligheterna att förena arbete och familj. 7.3 Utvecklingen i EU-länderna och vissa OECD-länder | God dricksvattenkvalitet ska alltid uppnås, men befolkningens sammansättning kan ha viss betydelse för de kvantiteter som behövs. Den lokala förekomsten av olika typer av anläggningar, som sjukhus, äldreboenden, förskolor m.m., kan få betydelse för de kvantitativa vattenbehoven. | Behoven tilltar i områden med fortgående urbanisering, men kan även påverkas i avfolkningsbygder. | Även andra förhållanden kan utmärka glesbygdens försörjningssystem. I mindre samhällen och glesbygd kan ledningsnätens längd räknat per person vara cirka 30 gånger större än i storstäderna. | 0 |
146 | Orsak: “befolkningstillväxt” | Det är också angeläget att kommunernas ansvar för den fysiska planeringen beaktas när sådana beslut fattas. Landskapet är i dag även uppsplittrat i geografiskt avseende. | Urbaniseringen har lett till växande stadsmiljöer och utveckling av ny och förtätad infrastruktur, främst i storstadsregionerna. | Utvecklingen av kommunikationer och energiförsörjning över hela landet har skapat barriärer som går igenom hela landskapet. Det har förändrat de ekologiska sambanden mellan olika naturområden. | Produktionsanläggningarna står inför kontinuerliga underhållsbehov till följd av slitage och behov av uppdaterad teknik. | Därtill kommer förändrade kapacitetsbehov till följd av demografiska förändringar. | Av naturliga skäl kan produktionsanläggningar följas och hanteras på ett enklare sätt än distributionsnät, som ofta ligger svåråtkomliga för inspektion och underhåll under mark. Samtidigt förutsätts ofta att vattenverkens produktion kan fortgå med tillräcklig kapacitet även under perioder av underhåll och förnyelse, vi... | 3 |
147 | Orsak: “befolkningstillväxt” | Men gleshet kan också vara en tillgång som ger starka sociala strukturer eller mer direkt som miljö för upplevelseindustrin eller vid lokalisering av till exempel rymdforskning och biltestning. Landsbygdens sociala och ekonomiska strukturer uppfattas ofta som problem i samhällsbyggandet. | Den fortgående urbaniseringen medför en förstärkning av urbana perspektiv. | Kunskapen om människans livsvillkor i urbana miljöer blir normerande och landsbygden riskerar att framstå som en restprodukt vars möjligheter och långsiktiga resurser blir osynliga. Det finns dock starka motiv för att se landsbygden som en livsavgörande miljö. | C.2.5. Effekter av ändrad tätortsstruktur (= ruta i i modellen) | Ökade investeringar (och fler invånare) påverkar den fysiska tätortsstrukturen i regionen. | Detta kan ha betydelse för krav på kommunal service och på kostnadsutjämningssystemet mellan de svenska kommunerna. Som framgår av Tablå C3 så är det flera geografiska indikatorer som påverkar kostnadsutjämningen mellan de svenska kommunerna. | 2 |
148 | Orsak: “befolkningstillväxt” | Förändringar i den slutliga energianvändningen kan därför få statsfinansiella konsekvenser. Hur stora dessa konsekvenser blir vid ett mål på 50 procent energieffektivisering beror i huvudsak på två faktorer. | För det första beror de på BNP-tillväxten. | En lägre BNP-tillväxt innebär att det krävs en kraftigare minskning av mängden tillförd energi för att uppnå målet. Skatteintäkterna från energisektorn minskar då snabbare. | Panelen koncentrerar sig på den tekniska utvecklingen, men med utblickar till övriga samhället. Energiframsyn utgår från att den ekonomiska utvecklingen blir gynnsam. | Detta antas av långsiktspanelen i sin tur medföra ökat välstånd, ökad konsumtion och eventuellt ökat resande. | Samtidigt ökar befolkningen måttligt och det sker en koncentration av befolkningen till tillväxtregioner i Europa, liksom en fortsatt urbanisering i Sverige. Energianvändningen (per capita) kan minska tack vare effektiviseringar inom alla sektorer (bostäder, industri och transporter). | 0 |
149 | Orsak: “befolkningstillväxt” | Exploatering innebär att mark bebyggs och ibland även att vattenområden påverkas. | Bebyggelsemönstret i regionen påverkas långsiktigt av transportsystemens struktur. | Bilanvändningen förutsätts öka i alla scenarier. Tillgängligheten i regionens olika delar har beräknats. | De demografiska förändringarna medför stora behov av investeringar i kommunerna. Fler barn skapar behov av förskolor och skolor. | Ökningen av antalet äldre leder till ökade investeringsbehov inom äldreomsorgen. | Nya bostäder behöver byggas till en växande befolkning. Det finns dessutom stora investeringsbehov inom vatten och avlopp och annan infrastruktur i alla typer av kommuner | 2 |
150 | Orsak: “befolkningstillväxt” | Som sammanfattande resultat (inte minst av successivt allt bättre utbildning och arbetsmarknad) kan följande punkter noteras: N Ökad skattekraft i den svenska delen av regionen medför kommunalekonomiska fördelar för främst alla svenska kommuner och till en liten del regionens kommuner. | N Ökad befolkning i den svenska delen av regionen medför kommunalekonomiska fördelar för de svenska kommunerna i regionen med hänsyn till effekterna av det kommunala inkomstutjämningssystemet. | Om invånarna annars hade bott i andra svenska kommuner, så är det motsvarande nackdel för dessa. En ökad befolkning i regionen ställer dock krav på kommunal service, som om den inte är utbyggd kan kosta mer än vad de ökade skatteinkomsterna ger, vilket är en nackdel. | Detta är ett resultat både av den medicinska och medicintekniska utvecklingen och av besparingar. Utökningen av antalet platser i särskilda boendeformer har till viss del kompenserat detta. | Men utvecklingen har medfört att behovet av omsorg i det ordinära boendet har ökat. | I kommunernas äldreomsorg har samtidigt insatserna till de mest hjälpbehövande prioriterats. Möjligheterna för äldre att få hjälp med serviceinsatser (städning, tvätt, mattlagning, inköp, etc.) har minskat. | 1 |
151 | Orsak: “befolkningstillväxt” | Storstadsregionernas tillväxt förutsätter effektiva och hållbara trafiksystem och förtätning som ger attraktiva städer och dynamiska arbetsmarknadsregioner för människor och företag | Sveriges tre storstadsregioner växer kraftigt, vilket bidrar till hela Sveriges tillväxt. | För att denna utveckling ska kunna fortsätta på lång sikt krävs infrastruktur som ger hög tillgänglighet och fler bostäder som gör det möjligt för människor att flytta till och inom respektive region, som i sin tur möjliggör för företag och andra arbetsgivare att rekrytera. Satsningar på infrastrukturen och ett ökat bo... | Transportsystemen i landets tre storstäder behandlades emellertid inte i propositionen. Nya tioåriga investeringsplaner för infrastrukturen har beslutats under våren och sommaren 1998. | Den ekonomiska tillväxten och en fortgående urbanisering har bidragit till en betydande trafikökning i landets större städer och inte minst i Stockholmsregionen. | Stockholmsregionen som tillväxtmotor Stockholmsregionen fungerar i dag ofta som första etableringsplats i Sverige för nya näringar och företag. | 1 |
152 | Orsak: “befolkningstillväxt” | De demografiska förändringarna medför stora behov av investeringar i kommunerna. Fler barn skapar behov av förskolor och skolor. | Ökningen av antalet äldre leder till ökade investeringsbehov inom äldreomsorgen. | Nya bostäder behöver byggas till en växande befolkning. Det finns dessutom stora investeringsbehov inom vatten och avlopp och annan infrastruktur i alla typer av kommuner | Landsbygden kännetecknas av gleshet och avstånd och uppfattas därför ofta som missgynnad i dessa avseenden. Färre företag och organisationer inom räckhåll kan ge sämre möjligheter att bygga upp de lärande lokala system som klustertänkandet är baserat på. | I landsbygdsområden kan inte ens en ” förstorad ” region alltid ge ett befolkningsunderlag som kan bidra till en dynamisk utveckling. | Teknisk utveckling mot bättre kommunikationer kan emellertid göra att närområdets befolkningsstorlek inte blir avgörande. Ett större rum blir tillgängligt genom ökade möjligheter att resa och arbetspendla men också genom relationer som byggs upp med hjälp av Internet, media osv. Tidsavstånden krymper och ekonomiska och... | 1 |
153 | Orsak: “befolkningstillväxt” | Minskad efterfrågan är en förutsättning för att skatten ska leda till minskad konsumtion av varan. "Om priselasticiteten är positiv gäller det motsatta förhållandet; | en prisförändring leder till att efterfrågan ökar. | Priselasticiteten beräknas genom att mäta hur mycket användningen eller produktionen av artikeln minskar om priset på artikeln ökar som en följd av exempelvis en skatt. Om en vara har en priselasticitet på -1 innebär det att om priset höjs med 1 procent så skulle efterfrågan på varan minska med 1 procent och om priset ... | Landsbygden kännetecknas av gleshet och avstånd och uppfattas därför ofta som missgynnad i dessa avseenden. Färre företag och organisationer inom räckhåll kan ge sämre möjligheter att bygga upp de lärande lokala system som klustertänkandet är baserat på. | I landsbygdsområden kan inte ens en ” förstorad ” region alltid ge ett befolkningsunderlag som kan bidra till en dynamisk utveckling. | Teknisk utveckling mot bättre kommunikationer kan emellertid göra att närområdets befolkningsstorlek inte blir avgörande. Ett större rum blir tillgängligt genom ökade möjligheter att resa och arbetspendla men också genom relationer som byggs upp med hjälp av Internet, media osv. Tidsavstånden krymper och ekonomiska och... | 0 |
154 | Orsak: “befolkningstillväxt” | I slutfasen av kommitténs arbete tillkallade regeringen en särskild utredare för att utvärdera statens stöd till de allmänna samlingslokalerna, som dittills hade betraktats som en försöksverksamhet. Enligt direktiven hade folkbildningsrörelsens och ungdomsverksamhetens ökade behov medfört en ökad efterfrågan på samling... | Även inflyttningen till tätorterna hade medfört ett ökat behov av samlingslokaler i de nya bostadsområdena. | Dessutom behövde de äldre föreningshusen renoveras. Byggnadskostnadsstegringen hade kullkastat tidigare kalkyler och gjort ökade insatser av allmänna medel nödvändiga. | Förändringar i den slutliga energianvändningen kan därför få statsfinansiella konsekvenser. Hur stora dessa konsekvenser blir vid ett mål på 50 procent energieffektivisering beror i huvudsak på två faktorer. | För det första beror de på BNP-tillväxten. | En lägre BNP-tillväxt innebär att det krävs en kraftigare minskning av mängden tillförd energi för att uppnå målet. Skatteintäkterna från energisektorn minskar då snabbare. | 1 |
155 | Orsak: “befolkningstillväxt” | Den stadsnära landsbygden kan skapa tjänster som kräver nära kontakt, medan hushållsnära tjänster (” low tech ”) styr strukturen i glesbygd. Frågan om regionförstoring togs upp i detta sammanhang. | Kan större regioner medföra att större områden än i dag blir stadsnära landsbygd? | Är det i så fall en lösning, eller gör den nya ekonomin landsbygden stadsoberoende? Förhindrar exempelvis call-centres att en ort säckar ihop, skapar de nya jobb eller drar de rentav till sig andra jobb? | God dricksvattenkvalitet ska alltid uppnås, men befolkningens sammansättning kan ha viss betydelse för de kvantiteter som behövs. Den lokala förekomsten av olika typer av anläggningar, som sjukhus, äldreboenden, förskolor m.m., kan få betydelse för de kvantitativa vattenbehoven. | Behoven tilltar i områden med fortgående urbanisering, men kan även påverkas i avfolkningsbygder. | Även andra förhållanden kan utmärka glesbygdens försörjningssystem. I mindre samhällen och glesbygd kan ledningsnätens längd räknat per person vara cirka 30 gånger större än i storstäderna. | 0 |
156 | Orsak: “befolkningstillväxt” | Eftersom fler kvinnor uppbär garantipension bedömer utredningen att förslaget kommer att ha positiva konsekvenser för jämställdheten. | En åldrande befolkning medför utmaningar också för företagen. | Företagen behöver anpassa sig efter en permanent förändrad åldersstruktur med ökande genomsnittsålder i arbetskraften. Förändringen kommer gradvis och det är lätt att skjuta utmaningarna på framtiden. | Företag som producerar varor som kräver relativt stora insatser av lågutbildad arbetskraft kan också finna det lönsamt att flytta produktionen allteftersom priserna på arbetskraft förändras i olika regioner. När reallönerna stiger i en region, som har stark tillväxt, kommer denna typ av företag att så småningom flytta ... | Samtidigt blir regionen med stark tillväxt en större marknad, vilket medför att den samtidigt drar till sig mer av marknadsorienterade direktinvesteringar. | Sammanfattningsvis kan vi konstatera att teorin om kapitalrörelser och teorin om direktinvesteringar skiljer sig åt. Direktinvesteringar utgör visserligen en viktig kanal för kapitalrörelser, men de har även andra konsekvenser utöver att flytta kapital mellan länder. | 1 |
157 | Orsak: “befolkningstillväxt” | Även om många skolor fått godkännande att bedriva undervisning i årskurserna 1–6, har dessa vanligtvis börjat verksamheten med undervisning för elever i de första årskurserna. Bidragen för de lägre årskurserna är av förklarliga skäl inte lika stora som för de högre årskurserna. | Under årens lopp expanderar skolorna, vilket medför att den totala bidragsnivån höjs. | Vi kan märka att många av de skolor som från början startade med årskurserna 1–3 nu också har undervisning upp till och med årskurs 6 eller till och med årskurs 9. På detta sätt höjs det totala bidraget i förhållande till tidigare år. | Det finns även studier som tyder på att sjukfrånvaro hos föräldrar har betydelse för deras barns sjukfrånvaro som vuxna. Vid sidan av hälsoskillnader mellan olika socioekonomiska grupper finns även skillnader som kan kopplas till exempelvis kön, funktionsnedsättning och etnisk tillhörighet (se vidare under uppdraget). | Samhällsförändringar som t.ex. en ökande migration, urbanisering och en åldrande befolkning medför också särskilda utmaningar i arbetet med att nå en jämlik hälsa i befolkningen. | Hälsoklyftorna hänger nära samman med människors position i samhället och möjligheter till delaktighet och inflytande, vilket bl.a. påverkas av utbildnings- och inkomstnivå samt anknytning till arbetsmarknaden. Det finns också ett nära samband mellan hälsa och välfärd eftersom goda levnadsförhållanden och livsvillkor ä... | 2 |
158 | Orsak: “befolkningstillväxt” | Eftersom medellivslängdens utveckling hittills har underskattats har Statistiska centralbyrån i den senaste prognosen valt att låta den fortsätta att öka i avtagande takt under hela perioden fram till år 2050. Detta nya prognostänkande innebär att medellivslängden från år 1998 ökar med drygt fem år för män till i genom... | Detta medför att antalet äldre stiger i snabbare takt än i tidigare prognoser. | Sannolikheten för att Statistiska centralbyrån ånyo kommer att underskatta antalet äldre bör i den senaste prognosen ha minskat samtidigt som risken för en överskattning har ökat. Samtidigt är osäkerheten kring den framtida medellivslängden mycket stor. | De senaste decennierna har det skett stora förändringar i omvärlden som ändrat förutsättningarna för att bedriva polisverksamhet. Sveriges befolkning har ökat, och tendensen har samtidigt varit att små kommuner och landsbygdsområden blivit glesare befolkade medan befolkningen i de större städerna har ökat. | Ökad befolkning leder vanligtvis till fler anmälda brott. | Ungdomsåren är den generellt mest brottsaktiva perioden. Befolkningsstorleken och ungdomskullarnas storlek påverkar alltså den rapporterade brottsligheten och därmed också polisens uppgift. | 5 |
159 | Orsak: “befolkningstillväxt” | I detta kapitel görs en sammanfattande bedömning av de konsekvenser som förslagen medför. För att kommunerna ska kunna möta samhällsutvecklingen krävs att de har en kapacitet som står i proportion till de uppgifter som ska utföras och till den service och välfärd som invånarna har rätt till. | Kommunerna ställs dock inför stora utmaningar, bl.a. till följd av den demografiska utvecklingen och den snabba urbaniseringstakten. | Därtill ökar polariseringen mellan olika kommuner avseende exempelvis befolkning, kompetens och ekonomiska förutsättningar. Kommunutredningen har därför fått i uppdrag att utarbeta en strategi för att stärka kommunernas kapacitet att fullgöra sina uppgifter och hantera sina utmaningar. | AMS har utrett tendenser på den svenska arbetsmarknaden inom bygg- och anläggningssektorn, samt sannolika konsekvenser på längre sikt om inte lämpliga åtgärder vidtas. AMS antar att bostadsbyggandet kommer att öka efter flera år med mycket låg byggnation. | Detta beräknas medföra att rekryteringsbehoven inom bygg- och anläggningssektorn ökar. | Inledningsvis råder en tämligen god tillgång på arbetssökande. På sikt finns emellertid en risk för att tillgången på arbetskraft krymper inom de mest efterfrågade yrkesgrupperna. | 1 |
160 | Orsak: “befolkningstillväxt”, Verkan: “bostadsbrist” | Utredningsdirektivet uttrycker ett önskemål om att nyanlända skall bosätta sig i regioner med goda förutsättningar för arbete och bostäder. Exempel på sådana nämns inte. | I dag finns det tillgång till bostäder framför allt i regioner med stor avfolkning på grund av brist på arbete. | Tillgång till arbete finns främst i storstadsregioner där den politiska viljan att bygga bostäder för nyanlända utomnordiska invandrare tycks begränsad. Exempelvis har det i Malmö byggts mycket studentbostäder och bostäder för danskar som önskar bosätta sig i Malmö medan man inte byggt bostäder för att tillgodose behov... | Det motsvarar ca tio procent av befolkningen och tolv procent av arbetsställena i områden utanför tätort, inklusive småort. I slutet av år 2013 kan antalet i dessa områden, vara som mest 525 000 boende och 149 000 arbetsställen. | Det beror på ökade kapacitetskrav. | Det motsvarar så mycket som 38 procent av befolkningen och 45 procent av arbetsställena i dessa områden. Kostnadsberäkningarna visar att en basinfrastruktur som är framtidssäker och som går att uppgradera, och som täcker både nuvarande och framtida eftersatta områden, kräver investeringar på minst 7 300 miljoner. | 0 |
161 | Orsak: “befolkningstillväxt”, Verkan: “bostadsbrist” | Den ” tvåstegsraket ” som utredningen föreslår leder till en situation av osäkerhet om vilket statligt stöd som kommer att finnas framöver och enligt vilka villkor det kommer att fördelas. Eftersom det ligger i sakens natur att villkoren kan komma att bli mer fördelaktiga än i dag och investeringskalkylen därmed bättre... | Därmed uppstår en ” politisk risk ” som kan leda till att nyproduktionen av bostäder minskar åtminstone momentant. | En mer naturlig process borde vara att ett politiskt beslut i riksdagen om stödets inriktning fattas innan eller åtminstone i samband med att regelverket utformas. För frågan om vad som ska stödjas och hur är väsentlig. | På strukturell nivå kan orsaker till hemlöshet bland annat sökas i faktorer som berör arbetsmarknad, bostadsmarknad och migration. Urbaniseringen innebär en stor inflyttning till de stora städerna med stor efterfrågan på bostäder. | I andra regioner minskar befolkningen vilket resulterar i ett överskott på bostäder. | Bostadsmarknadens sätt att fungera påverkar tillgången på bostäder och den konkurrens som råder lokalt och regionalt påverkar vilka krav som ställs på bostadssökande. På institutionell nivå påverkar planeringen av bostadsbyggandet tillgången på bostäder. | 5 |
162 | Orsak: “befolkningstillväxt”, Verkan: “bostadsbrist” | Invånarantalet i detta län skulle med dagens befolkning uppgå befolkningsprognoser som Statistiska centralbyrån tagit fram åt oss beräknas folkmängden i det nya länet år 2050 uppgå till drygt 2 330 000 invånare. Detta innebär att länet är ett av de som beräknas ha störst befolkningstillväxt under de kommande 35 åren. | Det är huvudsakligen befolkningsökningen i det nuvarande Västra Götaland som antas bidra till denna tillväxt. | Dagens Västra Götaland består av 49 kommuner och är därmed det län som har flest kommuner. Värmlands län har 16 kommuner. | Sannolikt kommer en viss förtätning av sändarnätet med fler sändarstationer att bli nödvändig även om frekvensplanerna revideras. Vilken medianfältstyrka DAB-näten bör ha i framtiden kan inte besvaras entydigt, eftersom olika aktörer kan tänkas ställa olika krav till följd av public service-avtal, beredskapsavtal, komm... | Under gällande frekvensplaner för DAB torde det dock stå klart att krav på bättre inomhustäckning leder till att sändarnäten behöver förtätas med ett flertal sändare. | Ur ett kostnadsperspektiv kan därför en revidering av frekvensplanerna framstå som en bättre lösning. Bedömare på PTS har inte kunnat uttala sig om sannolikheten att Wiesbadenplanen kan revideras inom ramen för ITU: s kommande konferens, eftersom denna fråga är mycket komplex och den får konsekvenser också för annan ra... | 1 |
163 | Orsak: “befolkningstillväxt”, Verkan: “bostadsbrist” | Sambandet kan även iakttas efter fysisk upprustning som uppvisar positiva sociala effekter. När bostadsefterfrågan är stor och omsätts i en prisuppgång blir efterfrågan mycket stor på detaljplaner. | Det leder till accentuerade krav på tidseffektivisering och att planer som motsvarar den största efterfrågan tas fram först, utan koppling till de samlade effekterna för stadsomvandling och bostadsmarknad. | Detta har kunnat iakttas i storstäderna, främst i Storstockholm, under det senaste året. Många av dessa planer uppfyller inte rimliga krav på nåbarhet och tillgänglighet eller koppling till övrig stadsbebyggelse. | Syftet med den nuvarande stödordningen beskrivs i propositionen om Bostadspolitik för hållbar utveckling. | Ursprungligen skapades stödordningen för kommunernas åtaganden för boendet eftersom ekonomiska svårigheter för kommuner och kommunala företag riskerade att påverka den svenska ekonomin som helhet negativt. | Utvecklingen under 1990-talet hade i flera avseenden drastiskt ändrat förutsättningarna för de bostadsförvaltande företagen. I vissa speciella situationer kunde statens övergripande ansvar för den offentliga verksamheten och ekonomin motivera tillfälligt stöd till en enskild kommun som saknar förutsättningar att av ege... | 0 |
164 | Orsak: “befolkningstillväxt”, Verkan: “bostadsbrist” | Det motsvarar ca tio procent av befolkningen och tolv procent av arbetsställena i områden utanför tätort, inklusive småort. I slutet av år 2013 kan antalet i dessa områden, vara som mest 525 000 boende och 149 000 arbetsställen. | Det beror på ökade kapacitetskrav. | Det motsvarar så mycket som 38 procent av befolkningen och 45 procent av arbetsställena i dessa områden. Kostnadsberäkningarna visar att en basinfrastruktur som är framtidssäker och som går att uppgradera, och som täcker både nuvarande och framtida eftersatta områden, kräver investeringar på minst 7 300 miljoner. | På strukturell nivå kan orsaker till hemlöshet bland annat sökas i faktorer som berör arbetsmarknad, bostadsmarknad och migration. Urbaniseringen innebär en stor inflyttning till de stora städerna med stor efterfrågan på bostäder. | I andra regioner minskar befolkningen vilket resulterar i ett överskott på bostäder. | Bostadsmarknadens sätt att fungera påverkar tillgången på bostäder och den konkurrens som råder lokalt och regionalt påverkar vilka krav som ställs på bostadssökande. På institutionell nivå påverkar planeringen av bostadsbyggandet tillgången på bostäder. | 2 |
165 | Orsak: “befolkningstillväxt”, Verkan: “bostadsbrist” | Sverige har genom internationella åtaganden om mänskliga rättigheter förbundit sig att säkerställa människors rätt till bostad och enligt regeringsformen ska det allmänna trygga rätten till bostad. Enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:1383) ska varje kommun skapa förutsättningar för att alla ... | Förutsättningarna för att tillgodose lagkravet påverkas av flera faktorer som brist på bostäder och låg rörlighet inom det existerande bostadsbeståndet (Eklund 2016). | Av landets 290 kommuner bedömer 240 att det finns ett underskott på bostäder enligt Boverkets bostadsmarknadsenkät 2016. Boverket har uppskattat att det behövs 710 000 bostäder de kommande tio åren, vilket ger ett nybyggnadsbehov på 88 000 bostäder per år (Boverket 2016a). | Index med 1980 som basår Källa Statskontoret. | Den demografiska utvecklingen påverkar alltså volymen kommunala tjänster. | Därutöver påverkar politiska beslut samma volym av tjänster. Olika reformer eller samhällstrender förändrar över tid omfattningen av den verksamhet som har respektive åldersgrupp som målgrupp. | 2 |
166 | Orsak: “befolkningstillväxt”, Verkan: “bostadsbrist” | Under slutet av 1980-talet bidrog också avregleringarna på kreditmarknaden till en allmän överhettning i den svenska ekonomin. Efter att regleringarna släppts kunde hushållen fritt belåna det enorma egenkapital som villaägare tidigare haft inlåst via kreditregleringarna. | Detta bidrog till konsumtionsboom och kraftigt ökad skuldsättning hos hushållen. | Diagram 2.1 Inflationstakten (KPI) i Sverige, årlig procentuell förändring Den dåligt fungerande lönebildningen under 1970- och 1980-talen ska ses mot denna bakgrund. | Invånarantalet i detta län skulle med dagens befolkning uppgå befolkningsprognoser som Statistiska centralbyrån tagit fram åt oss beräknas folkmängden i det nya länet år 2050 uppgå till drygt 2 330 000 invånare. Detta innebär att länet är ett av de som beräknas ha störst befolkningstillväxt under de kommande 35 åren. | Det är huvudsakligen befolkningsökningen i det nuvarande Västra Götaland som antas bidra till denna tillväxt. | Dagens Västra Götaland består av 49 kommuner och är därmed det län som har flest kommuner. Värmlands län har 16 kommuner. | 2 |
167 | Orsak: “befolkningstillväxt”, Verkan: “bostadsbrist” | Spåren yttrar sig mest tydligt i prisbildningen på bostäder. Eftersom utbudet av bostäder i de flesta lokala bostadsmarknader är givet på både fem och tio års sikt blir betalningsviljan och priserna på bostäder en direkt återspegling av hushållens efterfrågan. | Detta påverkar i sin tur bostadsbyggandet. | I normalfallet bestäms efterfrågan på bostäder av hushållens förväntningar om framtida värden – nyttor – förenade med att bo och leva i olika delar av landet, lokala marknader, kommuner och platser. Och dessa förväntningar avgörs i hög grad av hushållens föreställningar om de sociala och ekonomiska villkoren av att bo ... | Eftersom urbaniseringen och en åldrande befolkning påverkar Sverige på ett ojämnt sätt så kommer problemen med kompetensförsörjning följa ett liknande mönster. Kompetensbrist kan komma att bli större i vissa delar av landet. | Koncentrationen av människor till befolkningstäta regioner kan komma att leda till ökade svårigheter för mindre arbetsmarknadsregioner att klara arbetskrafts- och kompetensförsörjningen i offentligt finansierad verksamhet. | Goda möjligheter till pendling liksom större arbetsmarknadsregioner kan minska sådana problem eftersom människor då kan bo och arbeta på skilda platser. Denna utveckling är därför en utmaning för både krympande och växande områden. | 5 |
168 | Orsak: “befolkningstillväxt”, Verkan: “bostadsbrist” | Om ramarna anger att utbildningsvolymerna ska justeras upp eller ned så ska dessa förändringar som grundprincip fördelas proportionellt mellan huvudmännen i samverkansområdet. Det finns ett krav på kommuner att de måste erbjuda utbildning till ungdomarna i kommunen. | Ökar antalet ungdomar till följd av inflyttning eller av andra demografiska skäl så måste kommunen erbjuda fler platser. | Motsvarande krav kan inte ställas på en enskild huvudman. Ovan har beskrivits hur Skolinspektionen ska fördela platser till huvudmän, men det är inte en självklarhet att alla enskilda huvudmän vill eller har kapacitet att ta emot fler elever. | Den sistnämnda delen av rapporten har framförallt regeringen som mottagare, medan den första delen kan ses som en sammanställning av uppgifter från samtliga länets kommuner och är som sådan ett regionalt planeringsunderlag. Vi anser att det i sammanhanget är relevant att ställa frågan om uppgiften att sammanställa komm... | En fråga som påverkar bostadsmarknaden är den senaste tidens invandring. | På en redan pressad bostadsmarknad ska nyanlända beredas plats. Länsstyrelsen har i uppdrag att förhandla med varje kommun och teckna avtal om hur många platser som kan erbjudas nyanlända med uppehållstillstånd. | 5 |
169 | Orsak: “befolkningstillväxt”, Verkan: “bostadsbrist” | 7.2.1 Storstadsutredningen Den stora utbyggnaden av bostadsbeståndet, och därmed av stadsdelar runtom städerna, är numera avslutad. | I stället har en ny urbaniseringsvåg medfört minskande befolkning i många kommuner och ökande i andra. | Ny bebyggelse sker mest i storstadsområdena och på universitetsorterna, genom komplettering inom den befintliga strukturen, inte sällan på halvcentral mark och mark som tidigare använts för industriändamål. Denna strävan till koncentration av bebyggelsen har emellertid åtföljts av en uttunning av befolkningen i stadsde... | Index med 1980 som basår Källa Statskontoret. | Den demografiska utvecklingen påverkar alltså volymen kommunala tjänster. | Därutöver påverkar politiska beslut samma volym av tjänster. Olika reformer eller samhällstrender förändrar över tid omfattningen av den verksamhet som har respektive åldersgrupp som målgrupp. | 2 |
170 | Orsak: “befolkningstillväxt”, Verkan: “bostadsbrist” | Sverige har genom internationella åtaganden om mänskliga rättigheter förbundit sig att säkerställa människors rätt till bostad och enligt regeringsformen ska det allmänna trygga rätten till bostad. Enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:1383) ska varje kommun skapa förutsättningar för att alla ... | Förutsättningarna för att tillgodose lagkravet påverkas av flera faktorer som brist på bostäder och låg rörlighet inom det existerande bostadsbeståndet (Eklund 2016). | Av landets 290 kommuner bedömer 240 att det finns ett underskott på bostäder enligt Boverkets bostadsmarknadsenkät 2016. Boverket har uppskattat att det behövs 710 000 bostäder de kommande tio åren, vilket ger ett nybyggnadsbehov på 88 000 bostäder per år (Boverket 2016a). | Proposition (1993/94:94) Mottagande av asylsökande m.m. skrev att det fanns anledning till att uppmuntra eget boende för asylsökande och att utgångspunkten ska vara att så många som möjligt bor utanför förläggningssystemet. Den invandrarpolitiska kommittén utvärderade 1996 (SOU 1996:55) mottagandet av asylsökande och f... | Möjligheten att sprida boendet omintetgjordes vilket ledde till inflyttning till storstäderna, vilket antogs leda till ökning av arbetslöshet och socialbidragsberoende bland de nyinvandrade. | De bodde också ofta i redan segregerade områden vilket försvårar kontakter mellan invandrare och svenskar. Utredningen föreslog en återgång till tidigare reglering. | 0 |
171 | Orsak: “befolkningstillväxt”, Verkan: “bostadsbrist” | Vi ser dock behov av vägledning för att utveckla hur de olika planinstrumenten kan användas i en kontinuerlig översiktsplanering. | Dagens stadsbyggande är ofta inriktat på förtätning och omvandling av redan ianspråktagen mark, vilket många gånger medför komplexa förutsättningar för planering och byggande. | Genomförandet av olika byggprojekt förutsätter därigenom en mängd ställningstaganden, där olika tekniska och ekonomiska förutsättningar behöver balanseras mot de juridiska och politiska förutsättningarna. Planen ska ge svar på en övergripande nivå | Sverige har genom internationella åtaganden om mänskliga rättigheter förbundit sig att säkerställa människors rätt till bostad och enligt regeringsformen ska det allmänna trygga rätten till bostad. Enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:1383) ska varje kommun skapa förutsättningar för att alla ... | Förutsättningarna för att tillgodose lagkravet påverkas av flera faktorer som brist på bostäder och låg rörlighet inom det existerande bostadsbeståndet (Eklund 2016). | Av landets 290 kommuner bedömer 240 att det finns ett underskott på bostäder enligt Boverkets bostadsmarknadsenkät 2016. Boverket har uppskattat att det behövs 710 000 bostäder de kommande tio åren, vilket ger ett nybyggnadsbehov på 88 000 bostäder per år (Boverket 2016a). | 0 |
172 | Orsak: “befolkningstillväxt”, Verkan: “bostadsbrist” | Se Jorgenson, D., (1963), ” Capital theory and investment behavior ”, American Economic Review 53, s. 247–259. På längre sikt är dock utbudet av fastigheter elastiskt och påverkas därför av en skatt. | Utbudet av bostäder påverkas genom investeringar i nya byggnader och genom om- och tillbyggnad av befintliga byggnader. | Vid införandet av en skatt sjunker avkastningen på sådana investeringar, vilket minskar investeringarna i fastigheter och således också utbudet på sikt. Därför har också en fastighetsskatt en överskottsbörda och medför negativa effekter på ekonomin på lång sikt. | Index med 1980 som basår Källa Statskontoret. | Den demografiska utvecklingen påverkar alltså volymen kommunala tjänster. | Därutöver påverkar politiska beslut samma volym av tjänster. Olika reformer eller samhällstrender förändrar över tid omfattningen av den verksamhet som har respektive åldersgrupp som målgrupp. | 3 |
173 | Orsak: “befolkningstillväxt”, Verkan: “bostadsbrist” | Timlönerna ökar mer. Även om det inte finns grund i produktionskostnaderna så kommer en minskad arbetstid att leda till en något högre ökning av timlönerna. | Det beror på att det kan uppstå brist på arbetskraft, flaskhalsar. | Arbetsgivarna måste då betala mer i konkurrens om arbetskraften. Dessutom kommer trycket på högre löner att vara större från de anställda om deras reallöner ökar mindre. | År 2000 bedömde Statistiska centralbyrån att Sveriges befolkning år 2025 skulle uppgå till ungefär 9,4 miljoner invånare, en siffra som passerades 2010. Enligt de senaste prognoserna kommer vi 2025 att vara ungefär 11,1 miljoner invånare. | När befolkningen ökar till följd av födelseöverskott ökar behovet av bostäder med ett par decenniers fördröjning, och de nya invånarna har ofta en given hemort. | Nya invånare som invandrar behöver däremot bostäder omedelbart och det är inte på samma sätt självklart i vilken kommun man kommer att bo. Såväl bedömningar av bostadsbehovet som planläggning av mark för att möjliggöra nya bostäder är i dag kommunala angelägenheter. | 2 |
174 | Orsak: “befolkningstillväxt”, Verkan: “bostadsbrist” | Om ramarna anger att utbildningsvolymerna ska justeras upp eller ned så ska dessa förändringar som grundprincip fördelas proportionellt mellan huvudmännen i samverkansområdet. Det finns ett krav på kommuner att de måste erbjuda utbildning till ungdomarna i kommunen. | Ökar antalet ungdomar till följd av inflyttning eller av andra demografiska skäl så måste kommunen erbjuda fler platser. | Motsvarande krav kan inte ställas på en enskild huvudman. Ovan har beskrivits hur Skolinspektionen ska fördela platser till huvudmän, men det är inte en självklarhet att alla enskilda huvudmän vill eller har kapacitet att ta emot fler elever. | Under slutet av 1980-talet bidrog också avregleringarna på kreditmarknaden till en allmän överhettning i den svenska ekonomin. Efter att regleringarna släppts kunde hushållen fritt belåna det enorma egenkapital som villaägare tidigare haft inlåst via kreditregleringarna. | Detta bidrog till konsumtionsboom och kraftigt ökad skuldsättning hos hushållen. | Diagram 2.1 Inflationstakten (KPI) i Sverige, årlig procentuell förändring Den dåligt fungerande lönebildningen under 1970- och 1980-talen ska ses mot denna bakgrund. | 1 |
175 | Orsak: “befolkningstillväxt”, Verkan: “bostadsbrist” | Den sistnämnda delen av rapporten har framförallt regeringen som mottagare, medan den första delen kan ses som en sammanställning av uppgifter från samtliga länets kommuner och är som sådan ett regionalt planeringsunderlag. Vi anser att det i sammanhanget är relevant att ställa frågan om uppgiften att sammanställa komm... | En fråga som påverkar bostadsmarknaden är den senaste tidens invandring. | På en redan pressad bostadsmarknad ska nyanlända beredas plats. Länsstyrelsen har i uppdrag att förhandla med varje kommun och teckna avtal om hur många platser som kan erbjudas nyanlända med uppehållstillstånd. | Invånarantalet i detta län skulle med dagens befolkning uppgå befolkningsprognoser som Statistiska centralbyrån tagit fram åt oss beräknas folkmängden i det nya länet år 2050 uppgå till drygt 2 330 000 invånare. Detta innebär att länet är ett av de som beräknas ha störst befolkningstillväxt under de kommande 35 åren. | Det är huvudsakligen befolkningsökningen i det nuvarande Västra Götaland som antas bidra till denna tillväxt. | Dagens Västra Götaland består av 49 kommuner och är därmed det län som har flest kommuner. Värmlands län har 16 kommuner. | 4 |
176 | Orsak: “befolkningstillväxt”, Verkan: “bostadsbrist” | De flesta länsstyrelserna uppmärksammar den demografiska utvecklingen och visar på ett behov av bostäder riktade till äldre. På grund av hård konkurrens på hyresrättsmarknaden beskriver flera länsstyrelser att fastighetsägare ställer särskilda krav på de bostadssökande. | Urbaniseringen påverkar bostadsförsörjningen. | Sveriges befolkningsutveckling är en stor utmaning för kommuner som inte är en storstad eller universitetsstad. I många län är det framför allt kommunen med länets största stad som står för majoriteten av befolkningstillväxten, medan de omgivande kommunerna har en minskande befolkning. | När länsarbetsnämnden gör en arbetsmarknadsprövning vid ansökan om arbetstillstånd för tredjelandsmedborgare är det deras egna prognoser som ligger till grund för att bedöma efterfrågan och eventuella brister inom vissa yrkesområden. AMS definierar ett bristyrke som ett yrke där arbetsgivaren har svårt att hitta arbets... | När bristen blir så svår att det påverkar företagens expansion utgör den en flaskhals. | Genom att följa och beskriva företagens behov under den kommande tidsperioden skapas ett underlag för vilka insatser och prioriteringar inom arbetsmarknadspolitiken som behövs. Detta görs för att förhindra kommande flaskhalsproblem på arbetsmarknaden. | 1 |
177 | Orsak: “befolkningstillväxt”, Verkan: “bostadsbrist” | Som tidigare redovisats är syftet med utjämningssystemet att alla kommuner skall ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar. | Kraftiga befolkningsförändringar medför ett omvandlingstryck på den kommunala verksamheten. | Kommuner med en ökande befolkning behöver göra investeringar och bygga ut sina verksamheter, medan de med ett vikande befolkningsunderlag kan behöva minska sin kapacitet. Förändringarna innebär i regel stora omställningskostnader. | Sambandet kan även iakttas efter fysisk upprustning som uppvisar positiva sociala effekter. När bostadsefterfrågan är stor och omsätts i en prisuppgång blir efterfrågan mycket stor på detaljplaner. | Det leder till accentuerade krav på tidseffektivisering och att planer som motsvarar den största efterfrågan tas fram först, utan koppling till de samlade effekterna för stadsomvandling och bostadsmarknad. | Detta har kunnat iakttas i storstäderna, främst i Storstockholm, under det senaste året. Många av dessa planer uppfyller inte rimliga krav på nåbarhet och tillgänglighet eller koppling till övrig stadsbebyggelse. | 1 |
178 | Orsak: “befolkningstillväxt”, Verkan: “bostadsbrist” | Vi ser dock behov av vägledning för att utveckla hur de olika planinstrumenten kan användas i en kontinuerlig översiktsplanering. | Dagens stadsbyggande är ofta inriktat på förtätning och omvandling av redan ianspråktagen mark, vilket många gånger medför komplexa förutsättningar för planering och byggande. | Genomförandet av olika byggprojekt förutsätter därigenom en mängd ställningstaganden, där olika tekniska och ekonomiska förutsättningar behöver balanseras mot de juridiska och politiska förutsättningarna. Planen ska ge svar på en övergripande nivå | Det motsvarar ca tio procent av befolkningen och tolv procent av arbetsställena i områden utanför tätort, inklusive småort. I slutet av år 2013 kan antalet i dessa områden, vara som mest 525 000 boende och 149 000 arbetsställen. | Det beror på ökade kapacitetskrav. | Det motsvarar så mycket som 38 procent av befolkningen och 45 procent av arbetsställena i dessa områden. Kostnadsberäkningarna visar att en basinfrastruktur som är framtidssäker och som går att uppgradera, och som täcker både nuvarande och framtida eftersatta områden, kräver investeringar på minst 7 300 miljoner. | 0 |
179 | Orsak: “befolkningstillväxt”, Verkan: “bostadsbrist” | Dessa omständigheter kan eventuellt inrymmas i de exempel som anförts ovan men det finns skäl att tydliggöra förhållandet. Exempel på en omständighet som kan vara rimlig att använda som grund för synnerliga skäl är att det vid kraftiga förändringar av verksamhetens omfattning och inriktning uppstår stora omstrukturerin... | Verksamhetsförändringarna är ofta föranledda av förändrade behov av kommunal service på grund av kraftig befolkningsminskning. | Syftet med omstruktureringen och därmed de kostnader som är förknippade med denna är att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning i framtiden. En annan omständighet kan vara att kortsiktigt hantera orealiserade förluster på värdepapper som innehas med ett långsiktigt syfte, exempelvis pensionsändamål. | När flyktingmottagandet år 1985, fördes över från AMS till Invandrarverket, räknade vi i Sverige med att mellan 3000–6000 kvotflyktingar och asylsökanden skulle anlända till Sverige varje år. Siffran har kommit att bli betydligt högre och det ställer högre krav på bostadsplaneringen och infrastruktur i övrigt. | Införandet av det egna bosättningsalternativet (EBO) för flyktingar den 1 juli 1994 har medfört att de större städerna växt och har svårt att klara bostadsförsörjningen och annan service, eftersom många flyktingar bosatt sig där. | Med den så kallade bosättningslagen från 2016 vill regeringen göra en rättvisare fördelning mellan landets kommuner, som på sikt kan lindra bostadsbristen i de kommuner som tagit emot många nyanlända. Sveriges inträde i EU 1995 har också öppnat upp arbetsmarknaden och den fria rörligheten i Europa vilket också ställt k... | 3 |
180 | Verkan: “konsumtion” | Sverige kommer att behöva genomföra ytterligare utsläppsminskningar för bl.a. kväveoxider till 2030. Enligt Naturvårdsverkets regeringsuppdrag inför förhandlingarna (Skrivelse 2013-04-01, Underlag inför förhandlingarna om översyn av EU: s luftvårdspolitik) finns nästan hälften av den tillgängliga potentialen för redukt... | Ekonomiska styrmedel som påverkar avfallsförbränning | Det finns i dag en rad ekonomiska styrmedel som påverkar samhällets hantering av avfall och val av behandlingsmetod. De som är relevanta för avfallsförbränning är i första hand kopplade till el- och värmeproduktion. | Ekonomisk utveckling pekas ut som en fördel för möjligheterna att avvärja hotet mot klimatet, men också en potentiell risk. Med ett ökat ekonomiskt välstånd kan följa ökade möjligheter att leva mera miljövänligt. | Å andra sidan kan det ökade ekonomiska välståndet leda till ökande krav på konsumtion och produktion. | Av detta följer sannolikt en ökad negativ påverkan på klimatet. Den snabba utvecklingen av teknik, nya material, varor och ämnen innebär både ett hot och en möjlighet. | 2 |
181 | Verkan: “konsumtion” | Generellt beträffande pantsystem framför Staffan Larsson m.fl. därutöver följande: Andra länder har återlämningssystem och lagstiftningar som skapar handelshinder på liknande sätt. | Det kan alltså konstateras, att idén med återlämning av förbrukade förpackningar och en finansiering av detta genom aktörerna, oundvikligen måste leda till en kontroll, som något försvårar det helt fria varuflödet. | Det svenska pantsystemet är emellertid inte särskilt diskriminerande i en internationell jämförelse. Konkurrensverket konstaterar att samhället gjort miljömässiga bedömningar och lagstiftat i enlighet om detta. | Karteller och monopol, politisk inblandning och hänsyn, maktambitioner, vänskap och fiendskap florerar. Det gör att ekonomiska beslut inte fattas enbart utifrån en objektivt rationell logik syftande till ” effektiv hushållning med knappa resurser ”. | Affärstransaktioner kommer på grund av detta att vara förknippad med en kostnad som inte bara härrör från kostnader för produktion och distribution. | Transaktionen kommer även att belastas av: 1. | 0 |
182 | Verkan: “konsumtion” | Utredningen anser att det är rimligt att utförsäljningsperioderna är längre för läkemedel som apoteken endast säljer ett fåtal förpackningar av per år. För läkemedel som säljs i stora volymer kan nuvarande försäljningsperiod på 15 dagar ibland vara onödigt lång. | En nackdel med detta är att det bidrar till en lägre försäljning av aktuell periodens vara. | Utredningen föreslår att TLV ges i uppdrag att genom ändrade föreskrifter införa differentierade utförsäljningsperioder i syfte att förbättra tillgängligheten till dessa läkemedel. En viktig fråga blir att ta ställning till vilken försäljningsvolym som ska krävas för att en längre eller kortare period ska tillämpas och... | Detta gäller särskilt då arbetskostnaden för en enskild transport är svår att bestämma eftersom den avgörs utifrån hur många andra kunder som kan dela på transporten. Transporter och transportsystem är vidare komplexa och det är svårt att hänföra vissa slag av transporter till endast hushåll. | I dagsläget ökar transporterna till hushållen till följd av bl.a. e-handel. | Någon tydlig gräns finns inte mellan å ena sidan en transport mellan företag, t.ex. från en godsterminal till en butik, och å andra sidan en transport från en butik till ett hushåll. Transporten kan lika gärna gå direkt till hushållet från godsterminalen. | 1 |
183 | Verkan: “konsumtion” | Den omedelbara effekten av sänkta skatter skulle dock, totalt sett, bli minskade skatteintäkter från vin- och ölförsäljningen i Sverige. Den ökade inhemska efterfrågan som följer direkt av en skattesänkning kan således inte kompensera för de minskade intäkterna per såld liter som följer av sänkningen. | Hur mycket intäkterna minskar beror på omfattningen av substitutionen av, åtminstone ursprungligen, utomlands förvärvat öl och vin med sådana drycker köpta i Sverige. | Vi utgår vid beräkningarna från de, enligt vår uppfattning, mest sannolika förändringarna. År 2004 beräknas den inhemska beskattade ölförsäljningen i Sverige uppgå till ca 355 miljoner liter (Systembolaget: | Det som beskattas med 12 procent skulle få en prisökning på ca 8,7 procent. Priset på varor som alkohol, kläder, bilar och bensin skulle, som jämförelse, sänkas med 2,6 procent. | En prishöjning skulle leda till minskad efterfrågan. | Utredningen tar som exempel att inköp av böcker och tidningar skulle minska med ungefär 20 procent och konsumtion av annat kulturutbud med i vart fall 3-5 procent. Alternativen för de drabbade verksamheterna är således antingen att höja priserna vilket leder till en minskad efterfrågan eller, om prishöjningar inte är m... | 2 |
184 | Verkan: “konsumtion” | Försäljningen av mat i 7-Elevens butiker har blivit mer populärt och ökade med nio procent under 2017. Eftersom maten redan är förpackad är det svårt för konsumenten att aktivt välja bort en engångsförpackning och begära att få sin mat förpackad i en flergångslåda såvida inte butiken erbjuder plockmat eller serverar ma... | Butikerna kan därför påverkas negativt genom att priset på livsmedelsbehållarna och muggarna ökar. | Skatten kan antingen övervältras på konsumenten som då får en ökad kostnad alternativt att butiken väljer att stå för den ökade kostnaden för att inte förlora snabbmatskunder. Det mest troliga är att konsumenten tar kostnaden, vilket kan innebära minskade intäkter från de livsmedel som förpackas i beskattade livsmedels... | Offentliga åtgärder påverkar på olika sätt realekonomin, mätt som bruttonationalprodukten (BNP). Exempelvis kan organisationsförändringar leda till att offentliga verksamheters interagerande med resten av ekonomin påverkas, vilket indirekt påverkar BNP. | Även omfördelning av offentlig konsumtion påverkar BNP. | Exempelvis påverkas BNP av en geografisk omfördelning från verksamhet i södra Sverige till stödområdena i norr. Hur stor denna påverkan blir beror på vilka sekundära effekter omfördelningen får i vardera delen av landet. | 2 |
185 | Verkan: “konsumtion” | Nytt är dock att annonserna också tränger sig in i områden och aktiviteter som tidigare i högre grad varit fria från kommersiell inramning, så som socialt umgänge på sociala nätverksplattformar, eller genom virala distribueringsmönster där människor uppmanas att dela och sprida kommersiella budskap till sina nätverksko... | Allt detta medför en ökad ekonomisering av våra sociala relationer och därmed en ökad kommodifiering av människors livsvärld. | I dag är detta ett relativt okontroversiellt faktum inom forskningen. Andreas Wittel (2013:315) konstaterar till exempel att: ” | Personbilen är i dag det dominerande persontransportmedlet och med de förutsättningar som prognosen bygger på kommer den att behålla sin särställning under de närmaste 15 åren. Resor med flyg och järnväg ökar snabbare än den genomsnittliga trenden, medan resor med buss och cykel ökar långsammare. | Persontransporternas utveckling påverkas av priset på resor. | SIKA har genomfört en känslighetsanalys för att studera effekterna av höjda biljettpriser för de kollektiva färdmedlen samt höjda bränslepriser. Övriga prognosförutsättningar är desamma som i huvudscenariot. | 0 |
186 | Verkan: “konsumtion” | Vid en enhetlig ersättning per utförd åtgärd kan det uppstå situationer där både vårdgivare och patient i princip får betalt av staten för all utförd tandvård som subventioneras med 85-procentig subvention. Det skulle inträffa om vårdgivaren kan tillhandahålla tandvård till en kostnad som ligger under den enhetliga ers... | Detta skulle medföra betydande risker för överkonsumtion som också kan bli väldigt kostnadsdrivande. | Utredningen anser att patienten även fortsättningsvis alltid ska bära en viss del av kostnaden för varje ytterligare tandvårdsåtgärd som konsumeras. Det finns också en annan risk med att basera subventionen på referenspriset oavsett vårdgivarpris. | Gröna certifikat finns idag på elsidan sedan ett drygt år tillbaka. Systemet har inte varit igång tillräckligt länge för att ordentligt kunna utvärderas, dock finns vissa tydliga signaler redan. | Certifikaten har lett till ökade kostnader för konsumenten, även de som köper grön el. De har lett till mycken administration och badwill för den gröna elen. | Det är ju den som anförs som anledning till de ökade kostnaderna. Samtidigt har certifikaten inte ännu lett till några stora nya anläggningar för grön el. Viss el har tillkommit genom mottrycksanläggningar i värmekraftverk men väldigt lite av vatten, vind eller sol. | 1 |
187 | Verkan: “konsumtion” | Vissa producenter (vissa produktionsanläggningar) och vissa konsumenter har tillräcklig flexibilitet för att göra detta, men det gäller inte för merparten av förbrukningen. "Om inte en tillräckligt stor och tillräckligt snabb anpassning till den uppkomna bristsituationen sker uppstår ett elavbrott och ett större antal ... | när en viss konsument inte drar ned sin konsumtion påverkas även andras konsumtion. | Alternativt kan man se balans i systemet som en kollektiv vara. Oavsett terminologi, finns det i en situation med akut effektbrist anledning att vidta ett centralt ingrepp i form av ransonering. | Soliditeten i hushållssektorn minskade således fram till slutet av 1980-talet och har sedan stärkts kraftigt. Uppgången i de två skuldkvoterna inträffade samtidigt med att kreditmarknaden avreglerades. | "I debatten har framhållits att avregleringen bl.a. resulterade i en köpfest bland hushållen samtidigt som skuldsättningen ökade; | hushållen lånefinansierade sin konsumtion. Avregleringen av kreditmarknaden sammanföll också med en hög ekonomisk aktivitet och hushållen hade högt ställda förväntningar på den framtida utvecklingen. | 4 |
188 | Verkan: “konsumtion” | Den fortsatta utvecklingen Parallellt med den samhälleliga reaktionen på lösöreköpen genomgick den svenska tillverkningsindustrin vid mitten av seklet genomgripande förändringar, en utveckling som kom att få sitt genombrott på 1870-talet. | Industrialismen medförde att kapital samlades och innebar därmed en stark investeringsvilja – och samtidigt ett åtföljande stort kapitalbehov för andra. | En marknad växte fram och produkter började tillverkas i stor skala. Banker bildades. | På Panini väljer 96 procent av kunderna att ta med maten. Panini kan tänka sig ett pantsystem för muggar och livsmedelsbehållare om det finns diskutrymme i varje restaurang eller om disken sköts någon annanstans. | Samtliga av de kaféer, restauranger och servicebutiker som nämns i texten ovan påverkas av en skatt genom ökade kostnader för inköp av beskattade engångsartiklar. | I dag betalar kaféer och restauranger 80 öre till 2 kronor för inköp av muggar och plastglas med lock respektive 1 till 3 kronor för livsmedelsbehållare. Det är en total kostnad per år som uppgår till mellan 1,1 och 2 miljarder som delvis skulle kunna sparas in om de i stället erbjuder kunder att använda flergångsalter... | 0 |
189 | Verkan: “konsumtion” | Jfr. Eklund (2007), s. 172. | sett om dessa har bidragit till produktionen eller finansieringen av densamma. | I detta fall kan det för vissa finnas en lockelse att uppträda som fripassagerare och låta andra bära finansieringsbördan. Den problematiska situationen uppstår när nyttan är jämt fördelad på ett stort antal aktörer, men där ingen enskild har så stor nytta att denne ensam är beredd att bära kostnaderna. | Karteller och monopol, politisk inblandning och hänsyn, maktambitioner, vänskap och fiendskap florerar. Det gör att ekonomiska beslut inte fattas enbart utifrån en objektivt rationell logik syftande till ” effektiv hushållning med knappa resurser ”. | Affärstransaktioner kommer på grund av detta att vara förknippad med en kostnad som inte bara härrör från kostnader för produktion och distribution. | Transaktionen kommer även att belastas av: 1. | 0 |
190 | Verkan: “konsumtion” | Det kan påverka upphovsmän och utövare negativt, leda till minskad mångfald i det konstnärliga uttrycket och ytterst till att kärnan i väsentliga delar av den digitala ekonomin urholkas. – Konstnärerna får svårt att enbart försörja sig på det som kanaliseras via internet. | Betydelsen av den traditionella konsumtionen av konstnärliga uttryck ökar då detta påverkar konstnärernas inkomster. – | Upphovsrätten kan utmanas av tekniska innovationer och förändrade affärsmodeller. Upphovsrättens betydelse har ökat på grund av utvecklingen. | Starkt förenklat kan man säga att i vissa fall innebär en mer ekologiskt hållbar konsumtion att ett hushålls ekonomi stärks, i andra fall motsatsen. Motsvarande gäller självfallet om man ser från det ekonomiska perspektivet. | En utveckling som stöder ekonomisk hållbar konsumtion kan i dagsläget i vissa fall medföra miljövinster, i andra fall en ökad miljöpåverkan. | Exempel på områden där dimensionerna samverkar Eftersom så gott som all konsumtion innebär miljöpåverkan i någon form kan en minskad konsumtion generellt innebära att utvecklingen går mot ekologisk hållbarhet. | 0 |
191 | Verkan: “konsumtion” | På Panini väljer 96 procent av kunderna att ta med maten. Panini kan tänka sig ett pantsystem för muggar och livsmedelsbehållare om det finns diskutrymme i varje restaurang eller om disken sköts någon annanstans. | Samtliga av de kaféer, restauranger och servicebutiker som nämns i texten ovan påverkas av en skatt genom ökade kostnader för inköp av beskattade engångsartiklar. | I dag betalar kaféer och restauranger 80 öre till 2 kronor för inköp av muggar och plastglas med lock respektive 1 till 3 kronor för livsmedelsbehållare. Det är en total kostnad per år som uppgår till mellan 1,1 och 2 miljarder som delvis skulle kunna sparas in om de i stället erbjuder kunder att använda flergångsalter... | Det var dock inte enbart själva prissänkningen som lockade bok- och tidskriftsköparna. Böcker och tidskrifter blev genom momsbeslutet ” heta ” områden som diskuterades i medier och bland allmänheten. | Detta påverkade säkerligen allmänhetens köplust. | Så, även om det inte går att klart isolera hur de olika faktorerna kan ha påverkat omsättningsutvecklingen i bok- och tidskriftsbranscherna bedömer vi ändå att momssänkningen troligen är den faktor som spelat den mest avgörande rollen. En naturlig fråga i sammanhanget är om denna positiva effekt på omsättningen kommer ... | 2 |
192 | Verkan: “konsumtion” | Starkt förenklat kan man säga att i vissa fall innebär en mer ekologiskt hållbar konsumtion att ett hushålls ekonomi stärks, i andra fall motsatsen. Motsvarande gäller självfallet om man ser från det ekonomiska perspektivet. | En utveckling som stöder ekonomisk hållbar konsumtion kan i dagsläget i vissa fall medföra miljövinster, i andra fall en ökad miljöpåverkan. | Exempel på områden där dimensionerna samverkar Eftersom så gott som all konsumtion innebär miljöpåverkan i någon form kan en minskad konsumtion generellt innebära att utvecklingen går mot ekologisk hållbarhet. | Utredningen har inte identifierat några direkta negativa konsekvenser för företag tillföljd av att ett substitutionscentrum upprättas. | De administrativa bördor och kostnader som företagets arbete med produktutveckling och substitution kan innebära resulterar oftast i lönsamhet som tidigare angivits. | Det är oftast en fråga om planering, timing och tid. De direkta administrativa kostnader som företag kan belastas med för att finansiera centrumets verksamhet efter tre år bedöms inte heller resultera i en negativ konsekvens för företagen då den motprestation som kommer ges från centrumet kommer överstiga avgiftens sto... | 0 |
193 | Verkan: “konsumtion” | Det är dock beträffande omsorgstagare i särskilt boende som den mest markanta förändringen har ägt rum. Skillnader mellan kommunerna i avgiftsnivåer för färdiglagad mat och olika hantering beträffande jämkning av sådan avgift leder till att omsorgstagare med låga inkomster, trots att de är helt befriade från hemtjänsta... | Att detta blir ett reellt problem för ett antal omsorgstagare beror på att matavgiften är en stor utgiftspost. | Näst efter boendekostnaden är det just avgifter för mat som påverkar den enskildes kostnader mest. Den enskilde som drabbas av detta kan vara hänvisad till att använda eventuella besparingar eller, i avsaknad av sådana, ansöka om ekonomiskt bistånd. | Det kan påverka upphovsmän och utövare negativt, leda till minskad mångfald i det konstnärliga uttrycket och ytterst till att kärnan i väsentliga delar av den digitala ekonomin urholkas. – Konstnärerna får svårt att enbart försörja sig på det som kanaliseras via internet. | Betydelsen av den traditionella konsumtionen av konstnärliga uttryck ökar då detta påverkar konstnärernas inkomster. – | Upphovsrätten kan utmanas av tekniska innovationer och förändrade affärsmodeller. Upphovsrättens betydelse har ökat på grund av utvecklingen. | 0 |
194 | Verkan: “konsumtion” | Det kan påverka upphovsmän och utövare negativt, leda till minskad mångfald i det konstnärliga uttrycket och ytterst till att kärnan i väsentliga delar av den digitala ekonomin urholkas. – Konstnärerna får svårt att enbart försörja sig på det som kanaliseras via internet. | Betydelsen av den traditionella konsumtionen av konstnärliga uttryck ökar då detta påverkar konstnärernas inkomster. – | Upphovsrätten kan utmanas av tekniska innovationer och förändrade affärsmodeller. Upphovsrättens betydelse har ökat på grund av utvecklingen. | Utbud Antal arbetade timmar | När lönen stiger påverkas en arbetstagares val mellan fritid och arbete av två effekter. | Den första effekten innebär att den högre lönen gör att det blir mer lönsamt att förvärvsarbeta jämfört med att inte arbeta. Denna effekt kallas substitutionseffekten eftersom den innebär att vi ersätter (substituerar) fritid med arbete med påföljd att utbudet av arbetskraft ökar. | 0 |
195 | Verkan: “konsumtion” | Vid en enhetlig ersättning per utförd åtgärd kan det uppstå situationer där både vårdgivare och patient i princip får betalt av staten för all utförd tandvård som subventioneras med 85-procentig subvention. Det skulle inträffa om vårdgivaren kan tillhandahålla tandvård till en kostnad som ligger under den enhetliga ers... | Detta skulle medföra betydande risker för överkonsumtion som också kan bli väldigt kostnadsdrivande. | Utredningen anser att patienten även fortsättningsvis alltid ska bära en viss del av kostnaden för varje ytterligare tandvårdsåtgärd som konsumeras. Det finns också en annan risk med att basera subventionen på referenspriset oavsett vårdgivarpris. | Detta gäller särskilt då arbetskostnaden för en enskild transport är svår att bestämma eftersom den avgörs utifrån hur många andra kunder som kan dela på transporten. Transporter och transportsystem är vidare komplexa och det är svårt att hänföra vissa slag av transporter till endast hushåll. | I dagsläget ökar transporterna till hushållen till följd av bl.a. e-handel. | Någon tydlig gräns finns inte mellan å ena sidan en transport mellan företag, t.ex. från en godsterminal till en butik, och å andra sidan en transport från en butik till ett hushåll. Transporten kan lika gärna gå direkt till hushållet från godsterminalen. | 1 |
196 | Verkan: “konsumtion” | Vid en enhetlig ersättning per utförd åtgärd kan det uppstå situationer där både vårdgivare och patient i princip får betalt av staten för all utförd tandvård som subventioneras med 85-procentig subvention. Det skulle inträffa om vårdgivaren kan tillhandahålla tandvård till en kostnad som ligger under den enhetliga ers... | Detta skulle medföra betydande risker för överkonsumtion som också kan bli väldigt kostnadsdrivande. | Utredningen anser att patienten även fortsättningsvis alltid ska bära en viss del av kostnaden för varje ytterligare tandvårdsåtgärd som konsumeras. Det finns också en annan risk med att basera subventionen på referenspriset oavsett vårdgivarpris. | Personbilen är i dag det dominerande persontransportmedlet och med de förutsättningar som prognosen bygger på kommer den att behålla sin särställning under de närmaste 15 åren. Resor med flyg och järnväg ökar snabbare än den genomsnittliga trenden, medan resor med buss och cykel ökar långsammare. | Persontransporternas utveckling påverkas av priset på resor. | SIKA har genomfört en känslighetsanalys för att studera effekterna av höjda biljettpriser för de kollektiva färdmedlen samt höjda bränslepriser. Övriga prognosförutsättningar är desamma som i huvudscenariot. | 1 |
197 | Verkan: “konsumtion” | Tekniska lösningar kan ha stor betydelse för människors oberoende och säkerhet, men de behöver utgå från vad människor i olika åldrar värderar i sitt vardagsliv. Äldre personers långa erfarenhet av olika former av ny teknik kan bidra till att öka kunskaperna om detta. | Dagens omstrukturering inom handeln kan påverka möjligheterna till ett aktivt och oberoende åldrande. | Det gäller inte minst i innerstadsområden och i många områden omkring tätorterna. Många av de småhusområden där en stor del av morgondagens äldre bor ligger också relativt långt från affärer och serviceinrättningar. | Det som beskattas med 12 procent skulle få en prisökning på ca 8,7 procent. Priset på varor som alkohol, kläder, bilar och bensin skulle, som jämförelse, sänkas med 2,6 procent. | En prishöjning skulle leda till minskad efterfrågan. | Utredningen tar som exempel att inköp av böcker och tidningar skulle minska med ungefär 20 procent och konsumtion av annat kulturutbud med i vart fall 3-5 procent. Alternativen för de drabbade verksamheterna är således antingen att höja priserna vilket leder till en minskad efterfrågan eller, om prishöjningar inte är m... | 2 |
198 | Verkan: “konsumtion” | Jfr. Eklund (2007), s. 172. | sett om dessa har bidragit till produktionen eller finansieringen av densamma. | I detta fall kan det för vissa finnas en lockelse att uppträda som fripassagerare och låta andra bära finansieringsbördan. Den problematiska situationen uppstår när nyttan är jämt fördelad på ett stort antal aktörer, men där ingen enskild har så stor nytta att denne ensam är beredd att bära kostnaderna. | Gröna certifikat finns idag på elsidan sedan ett drygt år tillbaka. Systemet har inte varit igång tillräckligt länge för att ordentligt kunna utvärderas, dock finns vissa tydliga signaler redan. | Certifikaten har lett till ökade kostnader för konsumenten, även de som köper grön el. De har lett till mycken administration och badwill för den gröna elen. | Det är ju den som anförs som anledning till de ökade kostnaderna. Samtidigt har certifikaten inte ännu lett till några stora nya anläggningar för grön el. Viss el har tillkommit genom mottrycksanläggningar i värmekraftverk men väldigt lite av vatten, vind eller sol. | 0 |
199 | Verkan: “konsumtion” | Även för Transportstyrelsen, Kronofogdemyndigheten, domstolarna, samt Trafikförsäkringsföreningen (som utför vissa författningsreglerade uppgifter) överstiger de uppskattade kostnaderna vinsterna. Den oönskade verksamheten med bilmålvakter kommer dock sannolikt till viss del att motverkas av förslaget. | Det kan också antas leda till en viss ökad betalningsmoral. | För att Transportstyrelsen ska kunna pröva frågan om registrering av ägare och fatta korrekta beslut behöver styrelsen ha tillgång till och behandla uppgifter om att en person har obetalda fordonsrelaterade skulder överstigande ett visst belopp. | Tekniska lösningar kan ha stor betydelse för människors oberoende och säkerhet, men de behöver utgå från vad människor i olika åldrar värderar i sitt vardagsliv. Äldre personers långa erfarenhet av olika former av ny teknik kan bidra till att öka kunskaperna om detta. | Dagens omstrukturering inom handeln kan påverka möjligheterna till ett aktivt och oberoende åldrande. | Det gäller inte minst i innerstadsområden och i många områden omkring tätorterna. Många av de småhusområden där en stor del av morgondagens äldre bor ligger också relativt långt från affärer och serviceinrättningar. | 0 |
Subsets and Splits
No community queries yet
The top public SQL queries from the community will appear here once available.